Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Än mer att öka dess förtret,
Hörs här en geting, der en humla
Mot hennes fria seder mumla
Och prisa nässlans ärbarhet.
Men när hon leende försporde
Hvad skäl, som deras ilska dref,
Hon dubbelt flere sälla gjorde
Och dubbelt mera vacker blef.
Ja le, ja le, min Rosalie,
Åt dem som dina nöjen klandra.
Hvad? Skall man för att lycklig bli
Begära lof dertill af andra.
Förlåt, om Chloe i sin ifver
Mot dina vackra villor svär;
Hvad harm! det ej med henne är
Som man så ljuflig synd bedrifver.
Förlåt om Damon, stackars man,
Mot dina fel sin galla gjuter;
Betänk det är ju icke han,
Som frukten af din svaghet njuter.
Ja följ dit kärleksguden leder;
Förtro dig i hans ömma skygd;
Att älska sjelf är all din dygd,
Och vara älskad all din heder.
Låt dessa budord dig behaga:
Men Rosalie, betänk hvad skam,
Om deras tolk behöfde klaga:
»Jag gaf dem åt en otacksam!»
De ljufva kyssar, ömma löjen,
Som du din älskare förär,
Ack! vet att dessa svaga nöjen
Förmå ej fylla mitt begär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
