Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hjertats gud, att samfäldt dömma
Din trolöshet att lyrans ljud
För hofvens dumma stoj förglömma.
❖ ^
$
En vacker dag, det var ej länge se’n,
Då mera böjlig, mera len,
Sig rösten göt utur min lunga,
Jag fick den djerfva håg att gratiers ära sjunga;
Men aldrig jag beskrifva kan,
Hur det mig innerligt förtretat,
Då jag med fåfäng flit i skalders häfder letat,
Och deras vissa namn ej någorstädes fann*).
Jag var ej sen att mig besvära
Hos dagens furste, snillets far:
»Apollo! säg, till ditt försvar
Hvad skäl kan du väl förebära?
Du namn åt spöken gifvit har,
At dem, som lifvets tråd förtära,
Och dem, som dödens plågor nära;
Men deras namn, af hvars behag
Vårt hjerta eldas för din ära,
Man föga känt till denna dag.» —
Apollo fann mig äga skäl att klaga:
Det mycket nog var funnit af en Gud,
Då jordens gudar plä behaga
Att ringa folk på porten jaga,
Som våga sanning föredraga. —
Hvad hände? Astrild sjelf fick vishetsgudens bud
Att denna sak uppå sitt ansvar taga:
»Res! — var Apollos ord — och sök kring verlden opp
Tre dödliga, som bäst förtjena
Att sina namn de trenne gratier läna.»
Han for; och under vagnens lopp
Han tänkte för sig sjelf: men bör jag ej befara,
Att denna färd kan räcka dag och år,
Om ej en utväg fins att fåfäng möda spara?
*) Man vill icke säga, att gratierne varit utan namn hos de
gamle. Kedan Hesiodus kallar den ena Aglaici, den andra
Euphro-syne, den tredje Thcdia. Men öfrige auktorers skiljaktighet har
gifvit anledning till dikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
