- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
206

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K.

Kanske förblandar du begreppen af lättja och lugn,
dagdrifveri och frihet. Slå upp din Horatius oc-h läs: Otium
Divos — — — Men om det finnes modeller till den
målning, du gifvit, hvilket jag ingalunda vill neka, så torde du
förfara något hårdt med din vän, då du ställer honom bland
dessa. — Du tvingar mig härigenom att aflägga all
blygsamhet och att visa mig löjlig, barnslig, svag, för att icke
synas lätting. — Se här en låda med samlingar, en annan
med brouillonger. Du skall deraf inhemta: livad jag gjort

— livad jag begynt — och hvad jag ämnat göra.

(Här följer en lista på Kellgrens utgifna skrifter.)

K.

Denna lista är ansenlig. Du lär ej hafva utelemnat en
enda versstump af hvad du skrifvit.

K.

Förlåt mig det. Jag skulle då gjort den dubbelt så
lång. Jag har sökt utgallra allt hvad jag ej trott förtjena
att öfverlefva dagen. Mycket torde dock ännu böra
förkastas, allt granskas och förbättras. Det mesta, jag tillstår
det, är ej mycket vigtigt till ämne och längd. Men är det
då endast med stora poemer, som man tågar till efterverlden?
Är det Tåget öfver Bält eller är det Odet öfver själens
styrka, Menniskans elände och Satiren öfver mina vänner,
som gifvit Gyllenborg sin upphöjelse? — Och låt vara att
hans epopée skall om ett par tusen år ganska mycket
beundras; men läser man den nu? Eller skall man någonsin
läsa den? Hvar och en har sin smak:

Jag heldre läsas vill, och medelmåttigt äras,

Än som en okänd Gud med tomma lof besväras;

Jag heldre vräkas vill förutan all respekt

Kring soffor, stolar, bord, i utnött, slarfvig drägt.

Ä11 evigt ståndande på samlarns högsta hylla

I obefläckad skrud mitt rum orubbad fylla.

K.

Det är artigt att se, huru oförmögenheten på detta sätt
alltid vet trösta sig för de gåfvor, man ej äger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free