- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
208

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kan hoppas, är att dessa småsaker skulle läsas med något
nöje för sin stora åtskillighet i ämnen och stil.

K.

Hvarför går du icke nu strax och lägger dig under
pressen ?

K.

Dertill har jag två stora skäl. Först behöfver jag
någon tid att öfverse och förbättra hvad jag redan har
färdigt; och sedan någon tid att fullborda ett och annat af
de påbegynta stycken, som jag gerna ville tillägga för att ej
traktera allmänheten med idel Olus recoctus. Jag vill visa
dig en förteckning på några ämnen, för hvilka jag fattat en
viss fördomskärlek, och som derför kunde blifva hvad jag
minst odugligt skrifvit.

K.

Du är mycket rik på förteckningar. — Mins du
förteckningen på Fierenfatz gods i Comed, le Glorieux?

K.

Jag mins, och förstår dig. Du skulle snart narra mig
till den löjliga, men ej derföre ovanliga auktorsdårskapen
att recitera sina vers, och det som är ännu värre — sin
tilltänkta vers. Du ser der ligga en liten grå bok: den
innehåller ett fröhus till flere vittra arbeten än min lifstid
skulle medhinna. Den ostadighet i helsan, som flyttat sig i
humöret och derifrån till smaken, har gjort, att jag sällan hunnit
mer än bli varse i språnget vissa nya ämnen, som lupit mig
genom hufvudet; men så ofta de frapperat mig, så ofta de väckt
någon moderidé, har jag fäst den med några ord och lagt
den i magasinet att gömmas till en annan mera läglig tid.
Brist af minne har gjort denna utväg desto nödvändigare
för mig; dock tror jag det nyttigt, att hvar auktor följde
den. Jag inbillar mig, att detta varit Rochefoucaults, Duelos’
och la Bruyères sätt att skrifva. — Du finner här till exempel
se’n tvenne år förvarad rubriken till sista prisskriften i
sällskapet pro Sensu Communi: Man äger ej snille för det
man är galen. Denna titel, som du ser, innefattar hela det
lilla poemet, som följde. Några andra ämnen hafva strax vid sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free