Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Floras och Pomonas lunder
Du, Fröja lik i gång och drägt,
Ett skönhetens och modets under,
Skall synas på den kända stig,
Dit vnglingarne samla sig,
Skall sväfva, trängd från alla kanter.
Inom ett hof af eleganter,
Som lik din skugga följa dig.
Din blick, så fruktad af de sköna,
För hvilken hjelten gick med lust
Att höra Elliots åska döna
Mot Afrikas förbrända kust
Och faran af dess riggar röna,
I dag, i dag ej mäktig är
Att ens för tio steg belöna
Sektern, som dig en kallskål bär.
Nej, räds ej mer den galna skara,
Som alla midnattstimmar förr
Belägrade din glesa dörr.
Kläd af, kläd af dig utan fara!
Du skall i hvilans lätta skrud
Så fredad som en himmelsk brud
I linnet af sin svepning vara.
Der skall du till din själs gemål
Af ingen störda suckar höja,
Och sqvallret, om det vårdar böja
Sitt öra till ditt nyckelhål,
Din biktfars röst allena röja,
Som hostar i ett skriftemål. —
Emilia! — Grafven öppnas — hissna
Med läppens bleknade korall
Den höjda barmens sänkta svall
Och liljorna, som redan vissna,
Allt, allt, af dig försvinna skall;
Då ofta hjertats enda värde
Den fulas kind med blommor spridt.
Som ingen ålders makt förtärde,
Och hennes minne segra lärde
På den tyrann, som hotar ditt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
