Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvart enda lif, som har förmåga
Att njuta, att beklaga sig,
Har rätt att sueka vid sin pläga,
Har rätt sin skapare att fråga:
Är det den lott, du lofvat mig?
Och dock, tillfreds med den, han gifver,
Begär ej i hans plan att se
Hvad kraft det första hjulet drifver,
Och hvilken kraft det tusonde.
Följ blind, men viss, när han ledsagar,
— Fast du hans vägar ej förstår —
Att dessa vägar hafva lagar,
Och att du trampar, när du klagar,
Lycksalighetens gömda spår.
Ryck ej ur högsta rättens händer
Dess vigtskål, dess regerings-glaf.
Spörj ej: hvi blodas dessa länder?
Spörj ej: hvi flödar detta haf?
Högst ur din krets sin irrgång gömmer
Den kedjan af en ordnings bud,
Hvars del du ser, hvars vidd du dömmer.
Ditt vett vill mäta den och glömmer,
Att sista länken hålls — af Gud!
Det slutande århundradet.
Skaldesång.
Uppläst i Svenska Akademiens offentliga sammankomst
den 13 November 1799.
Tu Mareellus eris.
Virg.
Stormen har fattat det menskliga sinnet.
Folkslagen uppstå med rytande mod;
Taflor af tronfall och strömmande blod
Lemnas åt minnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
