Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blef större, lärde läsa innan,
Fick häst, fransyska, egen dräng,
Kokard, preceptor, epåletter,
Red, tolf år gammal, ök i spräng,
Och kusken hvisslade ej bätter.
Med skäl sågs packets afundsharm
På slika företräden falla;
Tv helsas först baron af alla,
v ’
Få hvita klädet om sin arm,
Och dertill hvissla som en charm,
Är allt hvad man kan lystert kalla.
Till akademien snart han for
Och gjorde efter adlig vana
Sex hela månars lärdomsbana
I boc-kskinnsplagg och fäktarskor.
Nu var han man, svor kungens fana,
For grann till hofs, gick stolt och rak,
Spänd byx, blank stöfvel, sabeln bak,
Höll sin figur för ett mirakel,
Höll nyttigt folk för idel pack,
Blef aldrig tom på tanklöst snack
Och ropte bravo på spektakel.
Såg annars icke stort i bok,
Att ej sin börd i gräl begrafva,
Och höll för en pedantisk tok
Hvem helst, som hade lärt sig stafva.
För öfrigt, när han kom och gick,
Det ringa folket honom kände
Pä näsans högvälborna skick,
Som han mot firmamentet vände,
På den friherreliga blick,
Han stundom öfver axeln sände,
Och på den sångtrall, som det hände
Att man till helsning stundom fick.
Det ville knappt gå an att lemna
Platt utan krig en hjeltesång.
Jag derför hastigast må nämna:
Han duellerade en gång.
Men denna fejd blef föga lång,
Ty hvad, gunås, blott händer sällan,
Det hände: striden fick det slut,
Att just som värjan skulle ut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
