Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för ett ändtligen uppvaknadt förnuft och ett bättre insedt
mennisko värde.
Nekom då ej, att religionen på det sätt hon fordom
förestäldes, med sin skamliga drägg af påfviska munkdikter,
ju framför allt annat bidragit att inrota vidskepelsen i det
tanklösa menniskosinnet. Alla helgons legender voro
grundade på nästan intet annat än denna oafbrutna gemenskap
med afgrundens herrskap och inbyggare. Väggarne i alla
kloster, alla kyrkor, voro fullkladdade med idel större och
smärre djeflar, den ena af rysligare figur än den andra, som
förestäldes qväljande på alla upptänkliga sätt de arma
menni-skorna. Horn och klor, ormar och drakar, rök och lågor,
eldröda kniptänger, blykokande grytor, glödande jernkammar,
allt hvad den grofva sinliga inbillningen har förfärligast,
framstäldes här för att till högsta grad uppdrifva den
andliga förskräckelsen. Ögat såg, örat hörde inte annat.
Inbillningen uppfyldes af dessa skräckbilder, ända från
barnaåren, och man trodde sig ej känna säkrare, säger Holberg
i sin vanliga skrifart, fogden med sin kronkäpp oc-h sina
sölfknappar eller kapellanen med sitt pipskägg och sin
svarta lädervest, än själarnas fiende med sin hästfot och
sina horn på knäna. På detta sätt uppfyldes allt med
spö-kelser, syner, gastkramningar och trollhändelser. Skallarne
rullade af sig sjelfva på kyrkogårdarna, liken dansade i
likstugorna, man såg ljus i kyrkfönstren och hörde röster ur
benhusen. Barnen lyssnade till dessa berättelser af deras
ammor, mödrar, fastrar, och håren reste sig på deras späda
tanklösa hufvuden. Vid dopen hörde de, och höra ännu,
huru djefvulen personligen bor i de små nyfödda
varelserna. I katekesen läste de, och läsa ännu, om
verkligheten af skogsrå, sjörå, löfjerskor, tomtegubbar och mera
sådant. Andliga böcker pryddes med kopparstick af de onda
andars synbara gestalt. Muntliga och trvckta berättelser
JO o é
kringfördes om djefvulens besittningar, grasseringar,
utdrif-ningar. Presternas närvarelse och bönandakten vid dessa
händelser bestyrkte den allmänna tanken derom. Undrom
då ej, 0111 vidskepelsen öfversvämmade tidehvarfven Undrom
ännu mindre, 0111 det nästan nyfödda förnuftet ännu ej
hunnit alldeles utrota den.
Icke heller kom det i fråga vid sjelfva
religionsförbätt-ringen. Jag har tvärtom ofta hört högeligen beklagas, att
äfven stora män, stora reformatorer, och bland dem sjelfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
