Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luther, gifvit, genom deras anseende och myndighet, helgd
åt dessa skamliga vidskepelser, vare sig att de verkligen
sjelfve ännu ej hunnit lösrifva sig derifrån eller trott sig
kunna oskyldigt betjena sig deraf, till deras annars goda och
berömliga ändamål. Alan finner dessa usla sagor om
djef-vulens besök och anfäktelser på tjugo ställen i Luthers
skrifter upprepade, det ena äfventvret orimligare än det
andra. An håller han från sjelfva predikstolen en ganska
uppbygglig predikan för en hel stor församling, som smälter
i tårar, och som med ej liten bestörtning får slutligen af
honom sjelf veta hvilken predikant den afhört. Än förskapar
han sig till en fluga, som rad från rad följer den stora
lärarens penna och så fort han skrifver utstryker det med
vingarne. xÄ.n håller han med Luther, i hans hjerta, långa
samtal angående messan och prestvigningen. Hvar och en
resande har kunnat se på den bekanta väggen i Wittenberg
märket efter bläckhornet, som Luther en gång till god natt
kastade efter honom. Seriver, i sin själaskatt, upprepar efter
den förre några af dessa berättelser och tillägger, som hvar
man vet, ännu sällsammare. Sådana böcker finnas hos oss
tryckta, utspridda bland menigheten och ännu lästa med
oförminskad andakt af ganska mänga; länge har förnuftets
röst ej kunnat utan fara upphöjas deremot. Sedan det
numera kan ske, låtom oss höra hvad den har att yttra härom.
Alan kan ej säga (jag har redan anmärkt det), att
andesyner äro absolut omöjliga. Vår kunskap är för liten
dertill. Alen man kan med trygghet påstå, att sådana som
de vanligen berättas, sådana som de vanligen fruktas, sådana,
med ett ord, som de urarta till grofva och dumma
spöksagor, äro de tilläfventyrs den föraktligaste af
mennisko-tankens galenskaper.
Det är för att inom sig sjelfva ej hafva nog tydligen
utredt denna skilnad som äfven förnuftigt folk stundom ej
vetat hvad de skolat tro i detta ämne och derföre lemnat
frågan oafgjord. De hafva känt, att omöjligheten af allt
underbart i detta slag ej låter med geometrisk visshet
bevisa sig. Deraf hafva de slutat, att man måste lemna
käringskrocket i sitt värde. Alen det är just det, som icke
måste göras. Det är just detta dumma skrock, som måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
