- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
326

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skiljas ifrån förnuftets ovisshet. Det underbara må vara
möjligt i naturen och för skaparen, det lågt orimliga är det
aldrig.

Det har varit alla tiders tro och har bort vara det. att
något blir efter döden öfrigt af menniskan, och att detta
något är hennes verkliga jag, hennes tänkande, moraliska
person. Hvar och huru den fortvarar, och på hvad sätt
den genom minne och böjelser ännu deltager i de
qvar-lefvandes öden eller kan för dem under någon synbar
ske-pelse, egen eller lånad, visa sig — af hvilken dödlig har sådant
någonsin kunnat med minsta visshet hvarken utrönas eller
bestridas?

Men om det vore möjligt, synes det ofelbart förutsätta
tillfällen af annan och större vigt än de, som blifvit valda
till våra allmänna spöksagor, tillfällen, som på ett ädlare,
nyttigare sätt ingå i den högsta varelsens styrelseplan. Att
en uppoffrad, ohämnad oskuld kunde för sin tyrann eller
sin mördare framställa sin förebrående bild; att en far, en
mor, en vän kunde lemna de aflidnas boningar, för att
antingen varna mot någon stor öfverhängande fara eller
upplysa om den närvarande lefnadens följder i en tillkommande;
se der, hvad den menskliga okunnigheten funnits ganska
allmänt benägen att som en möjlighet föreställa sig. Om
filosofien är uppriktig, skall hon också tillstå, att hon har inga
bevis deremot. Det är blott ej bevist att sådant liändt,
blott ej troligt att det lärer någonsin tilldraga sig; se der
allt hvad hon kan invända deremot.

Filosofens fråga blir således här: när äfven möjligheten
af andesyner förutsättes, hvari består då vidskepelsen?

Jag svarar med få ord. I tvenne saker: l:o
Inbillnin-gens bevisligt orimliga sjelfskapelser. 2:o En oförnuftig
räddhåga för andesyner, äfven för dem, hvilkas möjlighet
vore antaglig.

Såsom orimlig sjelfskapelse af inbillningen måste anses
allt hvad spöksaga nämnas må, så snart hon kan komma
under detta löjliga namn; hvar och en historia om djefvulens
eller de aflidnas nyckfulla och ändamålslösa besök och
an-tastelser; hvart och ett skrock, med ett ord, som förenar
fasa, onytta, löjlighet, ifrån de första katolska
munksagorna, intill det sista dumma gästgifvarespökeri.
Orimligheten, galenskapen deraf blir bevislig:

l:o Derigenom att man antingen måste dränka hela

O o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free