- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
332

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skall ej finna någon art af välvilja eller högaktning, som
ej smickrar; det vill säga, efter den mening jag gifver
deråt, som ej söker att uttrycka sig på ett, för andras
egenkärlek angenämt sätt. Det goda smickret blir hos de stora
nedlåtenhet, humanitet, urbanitet, hvad ni vill kalla det; hos
de ringare en besparing på osmaklig ödmjukhet. Ty att
göra med anständigt behag rättvisa åt en högt uppsatt
mans goda egenskaper, det är att redan vara på visst sätt
hans domare; att redan hafva närmat sig honom med en
förståndig varelses frihet oc-h att hafva tillbaka vunnit en
god del af den naturliga jemlikheten. Ni skall bland
smick-rare af detta slag knappast finna en krypare. Ni skall
deremot sällan finna en grof lurk, som vid tillfälle af fara
eller behof ej faller pladask ner med ansigtet emot jorden.
Feghet och skamlöshet gingo nästan alltid i stallbrödralag.

Lärdomshistorien.

Sällskapshändelse.

Dedicerad till våra stora bokkännare af en Ignorant.

Jag befann mig för någon tid sedan i ett lärdt
sällskap, der man kunde se hvarandra för tobaksrök, och der
icke något så kalladt lustigt hufvud druckit sig upp till
ordförande. Man sade ej osmakligheter under namn af roliga
infall och bedröfvade ej det sunda vettet genom täta
gapskratt. Man talte om nyttiga ämnen eller skämtade
måttligen. Samtalet föll på de lärdes tvister. Man genomgick
de Cartesianska, Newtoniska, Leibnitziska, Wolfianska,
Lessing-ska och slutligen de Basedowska stridigheterna. Frågan

O So

uppstod om det lärda kifvets nytta eller skadlighet för den
allmänna upplysningen. Som alltid händer, voro tänkesätten
delade, och det uppkom ett lärdt krig öfver de lärda krigens
nytta, som hotade att ej blifva det minst häftiga deribland.

Under det jag med okunnighetens beundran afhörde
de stridande, nalkades mig en figur af sällskapet, hvars
särdeles boksynta utseende redan förut väckt min
uppmärksamhet. Han hade väl tegat hittills fullkomligt stilla; men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free