Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
obetydligt förråd, att blott trettio lärda, som icke arbetade
längre än endast trettio år, och på den tiden éndast fjorton
timmar om dagen, skulle kunna upprätta ett väl icke
fullständigt, men doc-k brukbart register öfver denna lärda
skattkammare intill vår tid. — Gesners pandekter äro blott en
liten begynnelse dertill.
Under vår korta lifstid kunna vi sedan draga oss fram
genom denna labyrint med journalers ledsnöre, hvilka, då
det just ej kan behöfvas att deribland läsa med noggrannhet
öfver femton till tjugo i månaden, snart äro genomtråkade.
Några fritänkare påstå, att denna lärda omättlighet
skadar vetenskaperna; men de känna ej den lärda hungern,
isynnerhet i det heliga romerska riket. Det är sant, man
läser icke åttondedelen af alla de böcker, som der utkomma;
men man recenserar dem, man köper dem, man binder dem,
man uppställer dem efter symmetriens lagar och förevigar
sitt namn genom odödliga kataloger öfver dessa omätliga
rikedomar.
Det gifves tvenne metoder, efter hvilka man kan
traktera denna gudomliga vetenskap. Den grundlärda och den
förnuftiga. Efter denna senare, som endast passar sig för
ostuderade eller för verldsmän, behöfver man icke gifva akt
på mer än blott gradationen af menniskoodlingen,
vetenskapers och konsters troliga ursprung eller synbara
fortgång, den tillväxt de vunnit genom verkligt skapande snillen,
den uppmuntran eller det förtryck de erfarit under vissa
regenter och ministrar, marschen af idéer, lärosatser,
systemer, uppfinningar o. s. v. Men allt detta utgör endast en
tillfällig del af den lärda lärdomshistorien, hvarmed en äkta
bokkännare sällan befattar sig. Hans hufvudsak är att
kunna uppräkna titlarne, tomerna, editionerna, formaten, af
de böcker ni frågar efter, att känna alla biblioteker,
boktryckerier, lärda sällskap, jernte årtalen af deras
grundläggning, att hafva på sina fingrar alla lärde män, som skrifvit
och icke skrifvit, deras födelseår, befordringar, dödsår, hustrur
och barn, flyttningar, sjukdomar; att veta huru de författare
heta, som intet namn hafva eller som gifvit sig ett
främ-mande; att vara bevandrad i journaler, i skrifter på Ana,
särdeles i historien om rara böcker, hvilka korteligen
uppräknas i några och tjugo volymer, och hvilka gemenligen
icke hafva det ringaste egna värde. Dessa med hundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
