Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hanskriker. Han svaras med ett skrålande ja. Sedan förbinder
man sig med glaset i hand att votera rätt och ej svika. Man dricker
kungs, lags och frihets skål, och ragiar i fylleri af bara kärlek till
fäderneslandet. — —
Man må under sådana förhållanden ej undra på att
han liksom de fleste med jubel helsade Gustaf III:s
uppstigande på tronen, alldeles oafsedt hans beundran för
konungen personligen och de tecken af nåd, denne såsom
kronprins visat honom.
Man iakttager hos Oxenstjerna redan under hans
ungdomsår en egendomlig blandning af skarpsinnig
observationsförmåga och den mest öfverströmmande känslofullhet. Man
häpnar att hos en yngling finna en kritik, som icke skonar
något, som med logikens skarpaste vapen angriper
häfd-vunna bruk och med den mest etsande satir bedömmer
misshagliga personer, som komma i hans väg. Hans bitande
omdömen träffa säkert och tillspetsa sig lätt till de kända
epigram, som under hans senare tid flögo land och rike
omkring och man och man emellan meddelades såsom
bevingade ord. Ett exempel, denna gång temligen oskyldigt,
på hans sätt att beskrifva sin omgifning erbjuder följande
lustiga skildring af ett aftonsamqväm, der man just ej hade
särdeles roligt och träget sysslade med hans värsta fiende,
kortspel, hvari han mot sin vilja tvangs att deltaga:
Ifrån konserten for jag till landshöfding Boije och under 3
timmar, som jag var der, hade jag leds ihjäl, om jag ej af en händelse
funnit en bok, en ovanlig sak på ett ställe, der alla sällskap endast
mätas efter tretal, och dagen ej tjenar till annat än att upplysa betar
och matadorer. Der var direktören Ehrenpreuss, som, ehuru han
alltid har kolik då han spelar 1’hombre, underkastar sig denna sjukdom
från morgon till qvällen. Hans son var äfven der. Han stammar,
läspar, talar i näsan och har alla möjliga fel på tungan, utom det
som vore för honom och andra aldralyckligast, det att vara alldeles
dumbe, ty de fa ord, han hackar fram, äro gema sagda på någons
bekostnad. Der var äfven gref Lejonstedt, som blandade sin
stats-klokhet uti talet om spelet. Ingen kan som han åtnjuta vällusten af
en soffa. Hans kropp tyckes endast bestå af leder, och han faller
efter alla skrynklor på dynan, emot hvilken han hvilar. Den lille
lagman Falkenberg spelte ock här vid ett bord med de tjocka
lands-höfdingarne Strömfeldt och Boije. Han tycktes genom jemförelsen
med sin späda kropp ännu mera visa de andres ofantelighet och satt
mellan dem som en duodes mellan två stora folianter.
Och å andra sidan hvilka ömma utbrott af sympati
för dem han älskade, hvilka patetiska klagoutgjutelser vid
vänners bortgång, hvilka tårefioder vid medmenniskors li-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
