Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 sol! hvad undran, om din. heder
Af jorden mottog gudars gärd"?
Ej åldrarna din kraft förringa:
Du skiften ser, men känner inga.
Då stjernor dö och tända sig,
Du ensam lika klarhet hyser,
Och evig i den bana lyser,
Der nva verldar möta dig.
j O
När af din stad vid Nilens floder*)
Du sjelf ser inga märken mer;
När intet ljud från Memnons stoder**)
At dina strålar helsning ger;
När Mithras***) tron man fåfängt söker;
När intet altar mera röker
Vid Mancos presters helga kall:
Dig lik, i ostörd fortgång skriden,
Du varar, segrande på tiden,
Vid dina egna tempels fall.
Förr än den första lag af styrkan
Förkunnades åt svagheten,
Var menskoslägtets glada dyrkan
Dig redan skänkt af kärleken.
Af dem din mildhet kom att nära
Du firas såg din hyllnings ära
Med inga andra pligters bud
An offren blott af ymnigheten,
Dem hoppet och erkänsamheten
Gaf åt välgerningarnas Gud.
Kom, och ännu från österns troner
Tag samma gärd som egnas dig.
Hör af klimater, folk och zoner
Din lofsång, som förnyar sig.
Se polens barn bland smälta isar
Dig på sin sänkta drifva prisar,
När Guebern, af din uppgång mött
1 samma stund vid Gängens stränder,
*) Thebe eller Heliopolis.
**) Gäfvo ljud vid solens uppgång.
***) Ljusets gud (hos Perserna m. fl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
