- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
390

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hvad var dn först, och hvem har känt din börjans stunder,
När, innan ver Iden blef och ämnet fattat grunder,

Du utan lif och gräns kring tidens vagga flöt?

Hvem vet ditt väldes längd, när efter tingens ända
[ ditt förvar igen den rymd skall återvända,

Som ljuset inneslöt?

Vårt upphof och vårt mål du lika djupt betäcker:

I begges mörka krets, ehvart sig tanken sträcker,

Hon fåfängt kallar svar och är af stumhet mött;

Och i det ögonblick, hon mellan begge täljer,

Du omger menskan än och i din afgrund sväljer
Allt hvad dess möda födt.

Af sin erfarenhet hon fåfängt sig berömmer.

Du seklers dygd och brott i samma afstånd gömmer,

Der efterdömets sken oss ändtligt undanflv,

Och menskan från en verld, som steg för steg försvinner,
Af ständig glömska skild, sig aldrig upplyst finner
Och plågan alltid ny.

De häfder, som vår gång i mörkret skulle stöda,

Dem minnet söker der att som en vakteld föda,

Förlora sig till slut i dina skuggors famn.

Hur mången glömd tyrann, med mordisk ärelystnad,

Göt ej förgäfves blod att mot din makt, o tystnad!

Föreviga sitt namn?

Kring ålderdomens djup när tanken häpen famlar,

Med konster, lagar, språk, af dem hon spåren samlar,
Liksom igenom moln, hvad folkslag röja sig?

Hvem lär mig deras namn, som plånades af döden?

Du vet dem, tystnad! blott, som gömmer deras öden
Beseglade hos dig.

An pyramidens fot af Nilens urna sköljes,

Men du förtiger den, hvars aska der fördöijes,

Och gömmer hans beröm i glömda teckens skrift;

Förborgar i dess grus Palmyras kungars minne,

Och sluter Fornjots ätt och tidhvarf evigt inne
I en och samma grift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free