Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försökte sprida ut att Disa
Blef mer till detta storverk böjd
Af hågen att sin skönhet visa
I all dess glans för verlden röjd,
An af att låta honom prisa
Sitt ädelmod och snillets höjd.
Så gjuter afunden sin galla;
Men om man blott med billighet
För tankarna vill återkalla
Hvad strider af medhcienhet,
Patriotism och blygsamhet,
Ha måst hos henne förefalla,
När, från sin slutna jungfrubur,
Halfnaken på en öppen cour,
Hon skulle visa sig för alla
Emellan skämtets oförrätt,
Glasögonen utaf matroner
Och ungersvennernas lorgnett,
Och alla kungliga personer;
Så bör man ändtligen förstå,
Att huru långt man ock må gå
Uti koketteriets lära,
Skall sådan dristighet ändå
Oändeligen kosta på
En flicka, som har någon ära:
Och att, när hon likväl förmått
Till sådant våld sin känsla bringa,
Så är det sjelfva dygden blott,
Som kan en sådan seger tvinga.
Och sägen ändtligt sjelfva, ni,
Förfäkterskor af ärbarheten,
Hvad nytta hade menskligheten
Väl haft af all er modesti,
När offrets dag var redan nära
Och Sigtrud svor, gudaktigt rädd,
Att om ej någon jungfru, klädd
Som gudasvaren det begära,
Till honom kom att förbön bära,
Så skulle domen fyllas opp
Förutan skonsmål eller hopp?
Hvad? om i fosterlandets fara
Alan fordrar, att hvar medborgsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
