Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manhållande länken inom akademien och bandet mellan
dess medlemmar och utom densamma stående literatörer.
Äfven på annat sätt var han en målsman för bildningen
i vårt land. Från 1785 intill Gustaf III:s död hade han
nämligen såsom kanslerssekreterare befattningen med Upsala
universitets angelägenheter och var i sjelfva verket dess
egentlige kansler.
Ehuru Rosenstein stod Gustaf III nära och åtnjöt hans
förtroende samt i mänga förträffligt skrifna bref till konungen
med den största frimodighet yttrade sig om alla hans
regeringshandlingar, hade han dock aldrig något politiskt
inflytande. Han tillhörde de filosofer, med hvilka
upplys-ningstidehvarfvets regenter älskade att omgifva sig, och hvars
råd gerna hördes utan att derföre följas. Rosenstein
uttalade alltid ärligt sin öfvertygelse och förstod att klart och
vältaligt framlägga den, men han var allt för doktrinär att
äga någon egentlig statsmannablick och lutade dessutom
ganska mycket åt ett republikanskt åskådningssätt, sådant
han mottagit det från de franska upplysningsfilosoferna.
Han tillhörde afgjordt oppositionen, ehuru han ej på ett
aktivt sätt deltog i riksdagsförhandlingarne. Det var
följaktligen endast i literära frågor, hans inflytande på konungen
gjorde sig gällande.
Efter Gustaf III:s död vände sig förmyndarregeringens
hat i första rummet mot Rosenstein såsom den
oppositionella akademiens sekreterare, och det var också han, som
djupast kände sorgen öfver dess upplösning. Sin befattning
med den unge konungens uppfostran, från hvilken man
ville skilja honom, behöll han endast genom Gustaf Adolfs
egen ståndaktighet och tillgifvenhet, under det han miste
sina öfriga embeten och t. o. m. var nära att genom de
maktegandes hat förvisas ur riket.
Sedan konungen sjelf öfvertagit regeringen, randades
en bättre tid för Rosenstein. Akademiens suspension
upp-häfdes, och han återtog sin ställning inom densamma samt
återfick sitt gamla inflytande på universitetets
angelägenheter. Efter statshvälfningen 1809 beklädde han
stats-sekreterare-embetet för ecklesiastikärenden, i hvilken
egenskap han hade sig anförtrodd högsta vården om den lärda
bildningen i vårt land. Han afled vid hög ålder 1824.
Rosensteins betydelse i vår litera turhistoria ligger mera
i hans personlighet än i hans skrifter. Inom akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
