Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svårighet hos dem vinna insteg. Äfven i de fall, der
villfarelserna leda sitt ursprung från passioner och egennytta,
har man sett konungar och statsmän, nog fria från dessas
välde och med nog stora själar att förkasta det falska och
följa det sanna. Europas historia intygar detta. Och huru
ljuft är det icke för den, som älskar menskligheten, att
hembära dem, som styrt menniskorna, ett sant och
välför-tjent lof! Många sanningar hafva funnit försvar af de
styrande och af dem till samhällets förmån blifvit antagna
och verkstälda. Det har gått fortare eller långsammare,
allt efter som upplysningen hunnit tränga till de stora.
Bland flera exempel inskränkom oss till några.
Reformationen började ljuset i Europa, äfven det
politiska. En Fredrik den vise, en Filip den ädelmodige, Fredrik
i Danmark, ännu flere furstar och den som tacksamhet och
vördnad sätta främst i våra hjertan, Gustaf Vasa, antaga detta
ljus oc-h blifva dess försvar. I reformationens spår följa
friheten, först börjad i Holland, och toleransen, hvars lagar
den store Wilhelm af Oranien stiftade midt bland lågorna
af ett religionskrig. Grotius lär nationerna livad de äro hvar-
o i.?
annan skyldige äfven då, när kriget tyckes upplösa alla band.
Ett stort snille förde då en mäktig spira och ett segrande
svärd. Gustaf Adolf läser Grotius, ändrar sitt uppförande
emot dem, han bekrigar, ger Europas furstar ett efterdöme,
som af många blifvit följdt, af ingen utan blygd till en viss
grad kan förgätas. Den samme Grotius hade visat
nationernas inbördes rättigheter och skyldigheter på den vida
rymd, som tyckes tillhöra ingendera af dem. Hans tankar
bestridas, de följas icke genast; men afhandlingar byggas
på dessa grunder. Ett nästan allmänt fredsfördrag fastställer
dem, och en regent i våra tider, som på detta ställe minst
behöfver nämnas, väcker största delen af Europa att erkänna
deras sanning*). En embetsman i Frankrike, Boisguillebert,
*) Utrechtska freden har utstakat de grunder, som borde följas
emot neutrala makter i sjökrig. Första propositionen om deras
utvidgande kom verkligen frän Sverige, under sista kriget emellan
Frankrike och England. Ryssland, Danmark, Holland, Neapel, Portugal,
Preussen instämde i samma fordran. Den erkändes af Frankrike,
men bestriddes till en del af England. Omständigheter gjorde, att
intet derom blef inryckt uti freden. De amerikanska staterna
uppmanade en tid efter denna fred alla europeiska makter att vidtaga de
uti armerade neutralitetstraktaten lagda grunder och att dem utsträcka
derhän, att de enskildas förmögenhet skulle pä sjön vara lika fredad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
