- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
463

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

följare, men äfven anhängare. Ljuset och mörkret strida;
men ljuset segrar, och dess seger är nästan allmän. Den
ofantliga kolossen ramlar och tyckes i sitt fall varna de
mäktige att aldrig mera lita på annan styrka än den
sanningen grundat.

Tviflom då icke mera på sanningens och upplysningens
kraft. Tviflom icke att de skola segra, antingen de
understödjas eller förföljas af makten. Varom försäkrade, att
osanning står på en osäker grund, att alla falska begrepp
och all falsk öfvertygelse skola falla, att upplysningen skall
omskapa tänkesätten från orätta till rätta. Om okunnighet,
villfarelse, egennvtta, våld, kränkt menniskors rättigheter,
infört obilliga och skadliga lagar, sökt sänka och qvarhålla
menniskoslägtet i mörker och fördomar, så kunna vi vara
öfvertygade, att mörkret sent eller bittida skall vika för
ljuset, och att med ljuset fördomarne skola försvinna. Men
när denna omskapning är skedd, när rätta begrepp äro
införda, när menniskorna äro upplysta, så frågas ännu, hvad
åstadkommer denna upplysning till verklig nytta? Staters
öden bero icke af hvad menniskorna tänka, men af hvad
de göra. Aro med mörkret och villfarelsen passionerna och
egennyttan äfven förstörda?

Jag har förutsett dessa frågor och derföre sökt
bestämma naturen och styrkan af de särskilda krafter, hvilka
verka på menniskors uppförande. Det är nu tid att deraf
göra fullkomlig tillämpning, i synnerhet på samhället. Man
kan i filosofiska ämnen ej nog ofta gå tillbaka till grunderna,
ej nog eftersträfva redighet och ordning. Ihågkommom
derföre hvad som förut blifvit sagdt om förståndet. Den kraft,
förståndet äger öfver våra gerningar, är den, vi tillägga
upplysningen. Den minsta grad af styrka, vi kunna tillägga
förståndet, följaktligen upplysningen, är att leda enskildes
gerningar till deras verkliga sällhet, så ofta de icke af
passioner derifrån dragas; att styra deras uppförande emot
andra menniskor och emot samhället i alla de fall, der deras
eget väl instämmer med andras och det allmänna bästa,
eller åtminstone icke deremot är alldeles stridande. Dermed
är redan mycket vunnet, särdeles i samhället. Antingen
man talar om de styrande eller lydande, om regenter eller
enskilde, så äga de i samhällets välgång, tillväxt och bestånd
ett allmänt intresse. Rättade begrepp om det, som för samhället
är nyttigt, måste således på deras beslut och gerningar hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free