Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter gifvas utan skyldigheter; att i samhället de ena äro
äfven så heliga som de andra; att, de uppsprungit ur samma
källa; att de leda till samma föremål, menniskors oeh
samhällets lycksalighet. Jag skulle försöka att med segrande
styrka öfvertyga tidehvarfvet om de uppoffringar, samhället
fordrar. Må sanningen taga vältalighetens rum! Jag talar
icke här om de uppoffringar, hvartill enskilde vid särskilda
tillfällen äro förbundne; icke om skyldigheten att dö som
Decierne, att lida som Regulus, att som de romerska
fruntimren under puniska kriget göra staten ett offer af sitt
guld och sina prydnader. Men samhället kräfver stadiga
och stora uppoffringar, en inskränkning af det vi kalla
naturliga rättigheter och medfödd frihet, ett tvång pä vissa
af våra böjelser och vissa gerningar, som eljest kunnat vara
likgiltiga, en minskning af det vi kalla naturlig jemlikhet,
och en nödvändighet att tåla vissa företräden och hos andra
se större förmåner, än dem man sjelf äger. Den
upplysning är ofullkomlig, som icke öfvertygat menniskor om dessa
skyldigheter. Den svåraste af dem alla är den att tåla
ojemn-heter och olikheter. Det är icke blott då olikheterna äro
obilliga, som denna svårighet röjer sig. Man kan vara viss,
att ett afunds- och otålighetsfrö ligger doldt och färdigt att
uppskjuta i alla tidehvarf, bland alla nationer, med alla
religioner, med alla regeringssätt, med eller utan det vi kalla
filosofi. En jemlikhetsyra tyckes nu hafva bli fy i t rådande.
De som icke känna hvad gränser jemliklieten i det
borgerliga samhället bör hafva, se icke hvart de kunna blifva
förda från slutsats till slutsats, från steg till steg. Kanske
skola de icke stanna, förrän de upplöst samfundet. Man
beskyller filosofien för denna yra. Den har dock visat sig
utan all filosofi, ofta i de gamla staterna, i Tyskland vid
bondekrigen och anabaptisternas uppträden, i England under
borgerliga kriget, i Italien vid Masaniellos uppror. Den skall
kunna födas i alla länder, der regeringen förlorar sin
aktning eller nationen genom olyckor eller förförelser sättes i
harnesk. Nekom ej derföre, att vissa skribenter haft del
i det, vi se för vara ögon. Men är det troligt, att dessa
skribenter haft samma verkan, om, i stället för att bränna
deras böcker, man vederlagt dem; om man gjort sig
vinning att upplysa allmänheten*)? Ar det troligt, att skriben-
*) Afven så rättvist det är att skribenter, hvilka oförsynt bryta
emot lagarne, angripa regeringssätt och smäda regenter, blifva straf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
