Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Athén, ett Thebe, om det ej bäfvat för en Darius och en
Xerxes. I en sådan ställning skall en stat slutligen möta
en Philippus och en Alexander, ty all dygd, som är grundad
på entusiasm, kan icke blifva beständig. Man ser icke ett
Rom utan att se det tillskapadt af fiender och faror, utan
att se det arbetande för ett välde, som slutligen skulle
bereda dess fall. Knappt är något af nationerna dyrare
be-taladt än deras ära och namnkunnighet.
Beklagom derföre icke för hastigt de tider eller de folk,
som icke lysa i historien. Men beklagom folken och
länderna, 0111 de sakna hjeltar, när de dem behöfva; om de
sakna manlighet och sinnesstyrka, om de äro nedsjunkna
till vekliehet och feghet. Intetdera är att befara med en
sann upplysning. I trots af all den klagan, man fört öfver
nyare tiders seder, hafva dessa tider framvisat män och
hjeltar, åt hvilka Athén och Rom icke skulle tveka att gifva
burskap. Jag nämner dem ej, af fruktan att glömma någon,
af fruktan att gifva dem för svaga loford. Huru mycket
mera äro deras likar att förvänta, om upplysningen får
förbättra både vår belägenhet och våra seder, om den får dana
en rätt medborgerlig anda? En nations vård 0111 sina
rättigheter och sin lycksalighet skall underhålla manlighet och
sinnesstyrka, äfven föda entusiasm, då den erfordras; skall
förekomma en sybaritisk veklighet, skall försäkra samhällens
bestånd. Dessa stater, grundade på öfverdrifna dygder,
hafva fallit. De nuvarande europeiska folkslagen hafva
undergått ändringar, pröfvat blidare eller oblidare skiften, men
efter en långt större tidslängd är intet ännu fullkomligen
underkufvadt; intet begrafvet under egna ruiner; intet såsom
greker och romare försvunnet. En mera naturlig
samhällsordning och en större upplysning äro dertill orsaken. Schweiz
bestar utan äregirighet och egna krig, dem en del skribenter
ansett så nödiga till folkens bestånd. Jag har en gång hört
en man af det inskränkta antal, som med skäl förtjenar att
kallas upplysta och verkliga filosofer, framställa en fråga.
Om det fredliga system, som filosoferna yrka och mängden
synes gilla, skulle blifva rådande i Europa; om de folkslag,
hvilka bebo denna verldsdel, en dag skulle lefva i samdrägt
och enighet; 0111 all öfning i krig saknades; borde Europa
då frukta att blifva ett rof för ett stridbart folk? Ännu
äro vi långt från nödvändigheten att afgöra denna fråga.
Men 0111 det, som varit ansedt för ett tankespel, och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
