Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådande i tänkesätten eller i samfundsordningen; så ofta
flera af ett stort intresse äro drifna att förfäkta denna
villfarelse, kan sanningen icke vänta att med benägna öron
blifva hörd, kan den ieke gerna undgå att möta ett starkt
motstånd. De som angripa osanningen kunna vara foglige,
endast räkna på öfvertygelsen och dess kraft; men deras
anhängare likna ieke dem: mängden är icke upplyst och
desto retligare. Frön till jäsning och rörelser äro utströdda.
Obetänksamhet, öfverdrifvet nit, äregirighet göra dessa frön
verksamma. Menigheten uppreses, fanatismen födes, och
våld och hämnd och mord och brand och förödelse utmärka
hvart enda af dess steg*).
Sådant är upphofvet och fortgången af de revolutioner,
dem sanna ändringar i tänkesätten tillvägabragt. Verlden
har sett tvenne stora revolutioner af detta slag. Den ena,
då kristendomen förjagade hedendomen; den andra, då
reformationen angrep påfvemaktens inkräktningar på
sanningen och samhällens rättigheter. Båda skulle nödvändigt
vinna framgång. Det var oundvikligt, att läran om en enda,
evig, osynlig gud skulle segra öfver polyteismen och
af-guderiet. Lika oundvikligt, att en rätt uttydning af skriften
skulle förstöra en falsk. Ingendera var ämnad hvarken
genom sin natur eller sina förfäktares afsigter att göra annat
än godt. Apostlarne predikade freden och befalde svärdet
att hvila i skidan. Luther och Melanchton voro de
dygdi-gaste menniskor. Likväl hafva båda dessa revolutioner kostat
strömmar af blod. Vid alla sådana tillfällen är öfverdrift
omöjlig att undvika. Satserna drifvas till ytterlighet; ur det
sanna skapas de löjligaste och de orimligaste meningar, till
dess man med möda ibland en svärm af klyftigheter,
osanningar och ursinnigheter igensöker detta enkla och sanna,
som till dem gifvit ursprung. Men yran svalnar, menniskorna
komma till sansning, det falska försvinner, sanningen blir
ensam qvar, och med henne det rätta och det nyttiga. Om
icke all den nytta, man åsyftat, vinnes, så är dock mycket
vunnet. Detta har händt vid de tvenne revolutioner, jag
anfört. Både kristendomen och reformationen hafva ökat
menniskors lycksalighet, äfven i det borgerliga samhället.
*) Det är denna passus, som föranledde Thorilds kritik, i
hvil-ken han beskyller förf. för att hafva förordat våldsamma
omstörtnin-gar. — R:s mening är blott att säga, att sanningen faktiskt ofta segrat
endast genom blodsutgjutelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
