Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förr, förr lär Fenrisulf den tunga kedja bryta,
Der han i mörkrets djup från sekler bunden stått,
Och rasa verlden kring, än den kan åter skryta
Med lika dråplig drott.
Bedröfvelse och qval på Håkans bortgång följa;
Det tappra folk, han styrt, i vanmakt tynar af.
Det saknar eld och mod; det älskar blott att skölja
Med tårar hj el tens graf.
Vid ett observatorium.
.Menska! som med väpnadt öga
Skådar i det dolda höga,
Känn ditt intet, blif ett grand,
Då du spanar nya himlar,
Der af verldar rymden hvimlar,
Liksom hafvets brädd af sand!
Men då du på tankens vingar
Högst bland gömda solar svingar,
Märk att af ett himmelskt ljus
I ditt bröst en gnista lågar,
Vid hvars sken du mäktigt vågar
Lyfta dig från jordens grus!
Granska himlaklotens lagar!
Afmät deras lopp för dagar,
Deras lopp för tusen år,
Medan ljus dig måste tryta
Hvad på denna myrstacks yta
Dig i morgon förestår!
Se dess trånga krets förödas
Af de maskar, som der födas,
Och för skiften, skiften fly,
Medan himlahären röres
I en fred, som aldrig störes,
Döf för jordens låga gny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
