- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
531

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några bruk.

Qvinfolken och karlarne uti Italien bära ieke pä ryggen,
men pä axeln och hufvudet.

Uti Tyskland och Frankrike bära qvinfolken på ryggen,
och få en framstupa ställning, eller gå de lutande
baklänges och bära pa magen.

Detta bevisar en slags ofullkomlighet uti åtbörder mot
italienskan.

Tycken och sedvanors likhet.

Tyskan och fransyskan bära mössor till hufvudbonad.
De bära på lika sätt sina bördor.

Kördonen äro likartade.

Fransosen och italienaren likna hvarann i språket, i
röstens styrka, i hårets allmänna färg, i sängkläder.

Fransosen och tysken likna hvarann i ansigtets tycken.
Italienaren är olik fransosen och tysken i ansigtets
tycken.

Olikhet och likhet i lefnadssättet.

Fransosen liknar tysken, och liknar inte italienaren.
Fransosen och tysken äta i sällskap. Italienaren njuter dessa
naturens grofva behof ensam utan prunk.

Alla nationer i norr om Alperna begära qvinnan för
sina ögon. Könens sällskap med hvarann hos dessa
nationer är nödigt.

Italienaren har denna sällskapsfrihet genom imitation
efter nordiska folkslag eller af en gemensam religion; ty
alla söderländska nationer sätta en sträng ordning emellan
könen, då de följa naturen. Detta hafva också lagstiftare
gjort, när de inbegripit könet in i lagarne. Qvinnan är
inte brottslig af sig sjelf, men karlen retar och faller sjelf i
försummelse, lättsinnighet, oordning, och förlorar en viss
mandom i tänkesätt, han får en slags naturlig lefnad in i
staten, som inte fogar sig med öfverenskommelsen i en stat.
Denna oordning är i norden inte så farlig, i södern vore
den farlig. I norden hjelper man sig fram, i söder är man
antingen stor eller förlorad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free