Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om folkets dygder och oseder i sammanlefnad.
Italienaren har inga öfverdrifter i sättet att lefva. Ej
löjlig, ej plurnp, ej hård; han är allvarsam i böjelser, eldig
i lek och stark i hämd. Superi, skryteri, slagskämperi är
honom obekant.
Italienarens allvar i böjelser, samt naturliga lätthet att
finna, se och begripa, tillsammans med en vårdslös regering,
föder skälmstycken. Samma folk med uppfostran och tillsyn
använda sin styrka på ett annat sått.
Italienarens hufvudodygder komma af en slags styrka.
Italienarens hufvuddygder komma af en slags styrka.
De nordiska folkslagen äro behäftade med en öfverdrift
i sättet att lefva; de utöfva sin styrka med språng, detta
sätt ger ingen kraft, men gör en hetsighet; häraf komma
inga storverk, men de vanliga hastverk. De supa, de skryta,
de slåss, de öfva fåfängan och äga det första smickret i sina
ändamål; dessemellan dväljas de i dvala, och uti en slags
sinneshvila taga de en stor hvila. Klimatet gifver dem en
slags nöd, en kort arbetstid och lång hvilotid och således
bjuder dem att ha detta lynne. Det är naturligt att de
nordiske skola äga afund i motgång, det är naturligt att de
nordiske skola äga öfverdrift i medgång.
Deras hufvuddvgd är våld och deras hufvudodygd afund.
Källan härtill är öfverdrift.
Fransosen är mindre tung, således hastigare, har mera
mångtanke i sin öfverdrift, således hårdare. Hans hastighet
och hans mångtanke gör honom qvick, hans qvickhet och
hans öfverdrift gör honom ostadig. Det är svårt att säga
hvad fransosen är.
Hans hufvudodygd är lättsinnighet, hans hufvuddygd
är lättsinnighet.
Om nationernas art, lynnen, gry.
Gemena folket utvisar arten, det bättre uppodlingen,
men uppodlingen hos de bättre behåller en art af sjelfva
arten i folkslaget.
Italienaren sätter inte det sanna i klassen af det fåfänga,
och sätter inte fåfängan i klassen af det sanna, han äter i
stillhet, och i byggnad och hofhållning gör allmänhetens
ögon till viljes med all den prakt, ett tidehvarf begär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
