- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
549

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sällhet, efter man gått förbi en sällhet; man måste i sitt
arbete ändock förblifva inom naturen, och man fördubblar
mängden af det man njuter, i hopp att ersätta brist på nöjet
af det som njuter.

Öfverflöden öfverhopa hvad som förlorade styrkan till
ett begär, fysiken utslites och inbillningen uppretar mer än
behofvet gjorde förut; de inre organerna sysselsättas på
sistone med ledsnad och upptäckter, uträkningarne tilltaga
och känslorna gå förlorade, allt försvagas uti de inre
organerna och man yrar, sedan man förlorat styrka och sanning;
kännandes sjelf omsider ofullkomliga tillfredsställelser, söker
man inbilla de friska, att man upphittat nöjen i ett slags
högre grader, och detta är flärden, som gör den smak och
det lefnadssätt, som försätter alla menniskoverk ur det vackra
tillståndet och lägger dem i sammansättningsklassen.

Huru tjena sådana folkslag, som åro sjuklige i sina inre
organer eller som belådas med flärden, till
qftecknings-mönster i sinnesverkningar för målare och poeter?

Dessa folkslag tjena icke för målare och poeter, deras
expressioner kunna inte antagas i expressioner af de figurer,
som sammansätta en historietafla; äfven så litet, som deras
kroppar tjena dertill.

Af hvad, orsak ?

Derföre att flärd icke får synas i de figurer, som
sammansätta historiska händelser.

Jag har frågat hvad flärd af en sak vore, hvad flärd i
menniskan var; nu frågas, hvad menas med flärd i

expression ?

Flärd i expression är falska uttryck, som antingen
ersätta sin brist genom ett onödigt behag eller genom en viss
öfverdrift. När rena naturen verkar, verkar den på ett
enkelt sätt. Ett lagom och en måtta utgör ett sant behag.

Huru ske verkningarne i folk med sjuka inre organer?

De löpa öfver en gräns af måtta; antingen ligga de
under, då heta de låga verkningar, eller gå de öfver, då
heta de öfverdrifna.

Hvad kallas måttan i sinnesverkningarne?

Den kallas det ädla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free