Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Young sina svårmodiga »Natt-tankar», i hvilka den af
tidens förståndsbildning så länge undertryckta känslan
ändt-ligen bryter fram, i Tyskland möta vi Ivlopstocks högstämda
religiösa poesi såsom en hänförd gensaga mot
upplysningstidehvarfvets otro och tvifvelsjuka, och i Lessings
Hambur-gische Dramaturgie se
\i, huru den förgudade franska
tragedien utsättes för en fullkomligt förkrossande kritik.
Dråpslaget mot upplysningstidehvarfvets smak skulle
dock komma från Frankrike — från Rousseau. »Han är
— säger Hettner träffande — det franska
upplysningstidehvarfvets arftagare och tillika dess fiende. Han delar dess
hat mot den bestående staten och den bestående kyrkan,
men hans hat hvilar på andra bevekelsegrunder och rigtar
sig mot andra mål. Huru underbart är det ej att midt i
en glänsande och bildningsrik tid helt plötsligt se en man
uppträda, hvilken brännmärker denna bildning, denna
vetenskap och literatur såsom ett onyttigt och förderfligt lekverk
och i deras ställe predikar naturens enfald och den enkla,
borgerliga dygdens storhet, ja, som till och med i de mest
glödande färger prisar det vilda urtillståndet såsom
mönster-giltigt och afundsvärdt i jemförelse med den bildade
verldens öfverförfining och veklighet .. . Huru underbart
slutligen, att samme man, som i sina politiska meningars djerfhet
och nyhet lemnar alla samtida tänkare och statslärde bakom
sig, likväl med lidelsefull ifver bekämpar ateismens och
materialismens ånyo uppdykande lära samt vänder tillbaka
till en religiös tro, hvilken icke såsom hos Voltaire och de
engelska deisterna hvilar på förståndets bevisföring, utan på
känslans innersta behof.»
I Tyskland mottager man med hänförelse detta nya
naturevangelium, och i Schillers Räuber samt i Göthes
Leiden des jungen Werthers förnimma vi det fulltoniga
åter-skallet af Rousseaus rop på natur och frihet. Äfven till
Sverige skulle svallvågorna af denna nya tidsströmning nå.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
