Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattufallet. Ändå utflyger inbillningen stark oeh
maje-stätlig. Snillet segrar.» Redan som ung student hade
han häfdat originalitetens rätt, oeh då han nu framträdde
med sitt förstlingsarbete, hade han som motto valt Youngs
sköna ord: »Bom originals, how can \ve die copies?» Den
naturliga följden af denna åsigt blef att han förnekade den
franska smakens exklusiva rätt. »Kan här gifvas —
utbrister han — en skönhet, som ej är den antagna? Kan
denna skönhet äfven vara en högre ? Galliens modekrämerska
herskar öfver oss för länge. Andra folkslag hafva redan en
sjelfständighet — och vi yrsla i ungdomsåren . .. Hvad
känner ni, hvad läser ni, hvad har ni omkring er? Galliens
lättheter, dagens glada, eller seklernas och folkslagens
odödliga alster? Man har skapat af sin medelmåtta en natur,
satt allt nytt, stort, ädelt öfver den. Man har oupphörligt
fordrat liflighet och de lätta behagen, knappt nämnt höjd,
styrka, majestät.»
Thorild erkände villigt det lätta behaget i en Kellgrens
sång, men öfver detta satte han den dikt, som gjort sig till
ett språkrör för menniskans mera patetiska
känslostämningar. Hans älsklingsskalder voro derför andra än
gustavia-nernes; han vördade det höga religiösa allvaret hos
Klop-stock och Milton, han njöt af den passionens styrka och
den känslorikedom, han fann hos Rousseau, Shakspere
och Göthe, och han insåg betydelsen äfven af den gamle,
halft bortglömde Stiernhielms dikter. Till en början förstod
man honom ej, och striden kom derför att röra sig kring
en till utseendet oväsentlig fråga — om den orimmade
versens befogenhet. Samma egendomliga formulering af
stridsfrågan möter oss inom den tyska literaturen. Ä ena sidan
hade man den lätta, rimmade franska versen, å den andra
Miltons orimmade, allvarliga jamber, och man förleddes då
lätt att anse den orimmade versen såsom den enda formen
för ett högstämdt och värdigt innehåll *). Under stridens
*) I det följande meddelas tvenne dikter hörande till denna strid.
En af Thorilds beundrare hade i Stockholms-Posten infört en dikt till
Stoicismens ära med öfverskrift Försök till orimmad vers. Då detta
misslyckade poem utsattes för ett gycklande epigram, skref Thorild
tvenne dikter, båda på orimmad vers för alt uppvisa dennas lämplighet
för poesi. Den förra — Försök till orimmad vers (sid. 91) — är en
om-skrifning af det nyssnämnda misslyckade poemet, den senare är en lofsång
till Rimmet (sid. 92). Mot den förra af dessa vände sig Kellgren med
den likaledes här aftryckta dikten Nytt försök till orimmad vers (sid. 88).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
