Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en svensk bondedikt, och ett kriterium på innehållets
nationella karakter äger man i dess likhet med Geijers
Odalmannen. En strof sådan denna, är onekligen skrifven af
en äkta skald:
Allas Far är bonden än,
An i denna dagen;
Le ej, ty du har, min vän,
Bondens bröd i magen,
Bondens ull uti din rock:
Derför lagom, lagom pock!
Se i honom glader
Dina faders fader!
Men nekas kan ej, att den bundna formen föga passade
för Thorilds eldiga temperament, och hans bästa dikter,
såsom t. ex. >De tvenne åldrarna» och »Hildur», äro
affattade
på den mera fria orimmade versen. Han var prosaist och
såsom sådan intager han ett bland de främsta rummen i
vår vitterhets historia.
Det som kanske i främsta rummet gör Thorild så
fängslande, är hans lifliga, ständigt af personligheten färgade
prosastil. Stil — säger han sjelf betecknande — är
konsten att »göra en sak liflig och lefvande: det är, att visa
det sköna i all sin skönhet, det stygga i all sin styggelse.
Man målar icke det fula vackert, man målar icke fan i
morgonrodnadens guld, likaså litet som en so i rosenrödt».
Då man arbetat sig igenom de akademiska äreminnenas
tunga periodbyggnader, med deras oändliga omskrifningar
och rikedom på abstraktioner, är det derför en njutning att
råka på Thorilds friska och ursprungliga satser. Man
märker, att författaren ej filat och omarbetat sin framställning,
utan att hvarje tanke slungats ut just så som den runnit upp
i hjernan, och det hela äger derför något af skizzens
omedelbarhet. Det är en kort, afhuggen stil med slående
antiteser, oväntade öfvergångar och de mest öfverraskande hopp
från den högsta oratoriska flygt ned i hvardagslifvets
trivialiteter. Såvida bilden är uttrycksfull, skyr Thorild aldrig
att använda den, äfven om han är medveten om, att dess
naturalism djupt måste såra smakdomare som en
Kellgren. Denna förmåga att finna slående likheter, att gifva
korta, träffande karakteristiker, att i hastigheten nyskapa ord
och pointera vissa tankar, denna förmåga gör att Thorild
trots sina ständigt återkommande anfall på qvickheten sjelf
Svenska Parnassen. IV. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
