- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 4. Gustavianska tiden. 2 /
39

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och, i sanning, de tunga suckar af lidande, och ångsten
af skam, och smärtan att skändas för intet brott, äro de
gjorda att föda löje, att föda sällhet hos någon under
himmelen?

Jo, det göra de i vitterheten, och i alla de fina
sam-qväm vitterheten danat!

Sjelfva svagheten, som alltid i naturen är helig, ty
den är svaghet, och anropar nåd, ves sacra miser, sjelfva
svagheten, för hvars beskyddande allt rätt och ädelt, all
storsinnighet, allt hjeltemod, äro till; och utom hvars
beskyddande hälften af Guds egen ära skulle försvinna —
svagheten, har den ej ständigt blifvit gifven till spillo åt
hvar nidings lilla styrka, ständigt gifven till ett gäckspel åt
de vittras grymhet?

Om detta icke är barbari; så kan man icke mera
skilja i seder Kamschatka från Paris, och Afrikas öknar
vimla då af de vackraste snillen.

Som jag är öfvertvgad, att det är af dessa vilda
upptåg i vitterheten, af denna styggelse hos de vackra snillen,
som denna tidens folk tagit sin rasande lust att förvända,
ljuga och smäda, hvilken lust är tidens egna
litliga lynne;
så gjorde jag en gång försök att drifva smädelsen till all
sin höjd, för att visa i ett enda exempel hela dess
skänd-liga majestät — nästan så, som då man tänder eld på en
skog, der stråtröfvare talrikt dväljas, man med en enda vis
illbragd slutar alla illbragder, med en enda stor grymhet
slutar alla grymheter*).

Men smädelsens rätta styrka ligger dock icke i vissa
utbrott af någras arghet, utan i den allmänna vildheten, i
det barbari, som likt ett töcken höljer ännu naturens lagar
af rättvisa.

Jag skall derföre här göra ett försök att gifva dessa
lagar: först för granska i vitterheten, och sedan, såsom en
tillämpning, för omdömen i allmänna lefvernet.

Grundsanning.

Den enda eviga grund för allmän rättvisa, och hvars
blotta följder alla lagar äro, är klar och enfaldig, som allt
sant och allt stort, och är denna :

Att taga hvar sak för hvad den är.

*) Straffsången mot Kellgren 1784.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/4/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free