Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
villa. Eken har icke rosens behag, rosen har icke ekens
styrka: en sådan kritik är oändlig, men pindlig i vanvett.
Ty i naturen, min herre, är det lika så naturligt för
något att vara minclre, som för något att vara mer.
Denna gudomliga tanke, att om ingenting bör frågas
livad det icke har, utan
livad det har, att om ingenting
bör frågas hvad det icke är, utan hvad det är — finner
ni så enfaldig, att jag är viss på ni deråt ler. Och dock
hvilar, på verldens irring att detta icke se, hela majestätliga
dumheten af tusende religioner, af oändliga tankar och
omdömen, af det dystra onda diktadt i naturen, af tyranniets
helgade lagar, af nästan allt menskligt elände.
Men denna lära tillhör ett annat och högre ställe. Låtom
oss åter, min herre, komma ned till oss.
När en liten dödlig sätter sig ned att
skrifva en liten
bit — vers, tal, bok; så är hans mening visst att göra
något särdeles sant och skönt, något ljuft, högt, och
värdigt den lilla verld, för hvilken han det ämnar. Ni bör i
honom se en liten gud, full af eld och allvar, färdig att ropa
sitt varde, redan bjuda sitt kaos ut, kalla ljuset att
der-öfver utbreda sig, uppställa de dolda herrligheter af sitt verk,
och ändtligen, liksom leende i evigt nöje, finna allt godt.
Tror ni, eller kan någon dödlig tro, att denne dödlige
menar att göra något märkligen slätt och fult, och icke
tvärtom, att göra något i sin afsigt och för sin verld
märkligen stort och välgörande?
Hvarifrån har då, min herre, en kritikus det märkliga
raseri att taga dennes verk just i rätta motsatsen af hans
mening? Att skåda det endast i sina
fel. för hvilka det ej
gjordes, endast i sitt slätta och fula, som han sträfvat af all
sin makt att undvika? Det är omöjligt för någon dödlig, i
sin krets, att vilja göra en skönhet och dock göra en fulhet. [-Äfven-]
{+Afven+} en ursinnig, fast i en verld af vilda inbillningar, gör
ingenting litet, när han vill göra något
stoiJ. Haquin Bager:::)
ville skrifva på en gång naivt och kraftigt; och han gjorde
det. Bjugg har sökt det majestätliga och vigtiga; och han
har funnit det på ett så både
originali och fullkomligt sätt,
att jag tviflar om alla verldens genier förenade skulle kunna
göra en enda Bjugg*). Månge talare i vårt land hafva
*) Bager och Bjugg voro misslyckade skalder, den förre genom
sin platthet, den senare genom sin svulst. De voro ofta
föremål för [-Gustav ian ern as-]
{+Gustavianernas+} skämt.
Svenska Parnassen IV.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
