Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det är så dyrbart i det egna och löjliga, som många
mästar-drag svenskarne gifvit, hvilka icke kunna betalas med guld:
och om ni älskar det dystra i allt, så är detta poem, om
icke ett det menskliga snillets kaos, om icke så häftigt
rörande, som synen af en förstörd verld, som ruinerna af Rom
eller Palmyra, som Alpernas klyftor, så är det åtminstone
samma förfärligt höga skådespel af snillets missöden, som
ett Messina störtadt af en
jordbäfning.
Ni torde märka, min herre, att rättvisa icke annat är,
än ett rent och manligt förstånd: och att, om äldsta verlden
gjorde för mycket, då den ansåg en galen som helig, det
dock än i dag är sant, att som mensklighetens oskyldiga
och små fel förtjena ömkan, så förtjena dess oskyldiga och
stora fel vördnad.
Jag hoppas, att ert rara vett, som älskar det nya, skall
förlåta mig dessa något, för höga betraktelser. De äro gjorda
endast för att kunna se alldeles rent, och äfven i de
svåraste fall — att som ingenting göres för sina fels skull,
så bör ock ingenting, i ren och ärlig dom, efter sina fel
dömmas. Det mest misslyckade har något godt och stort,
för hvilket det gjordes: detta är dess mening, detta bör ni
först se. Såsom ett gotiskt tempel är en ofantlig massa
af vidunder och stor löjlighet; men har dock verkligen, i all
sin vidunderliga prakt, ett pedantiskt majestät. För detta
gjordes det; i en tid, då denna smak var den högsta; och
är ännu, igenom sjelfva storheten af sina fel, för konsten
och snillet mera vigtigt, än tio gånger ett nätt och välbygdt
Trosa.
Det är alldeles klart — att ingenting göres för sina
fels skull, utan för sin merits skull: att, som det bästa
icke är utan sina fel, så har ock det sämsta sin merit: och
jag tillägger nu, att i allt är denna merit det enda som
intresserar verlden.
Något är gjordt i snillets verld. »Der är fel!» ropar
ni. Ja, det förmode vi alle, och alltid. Men är der någon
merit, någon sanning, antingen ny eller mera rent och
lifli-gen sagd, någon vacker tanke, något skönare uttryck —
eller, är der något märkligt i ett sant eller misslyckadt
stort? detta intresserar verlden.
När ni förer oss in i ett hus, så förer ni oss icke först
till sophögen, utan till de vackraste rummen. En sophög,
min herre, kan samlas ur de täckaste boningar: men på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
