Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vildaste af allt tyranni, och med sken af den höga
granskning att rensa samhället från det felaktiga, ni ville utdömma
och förhärja allt det, som i klädsel, gång, seder, lefnadssätt,
vore dåligt eller misslyekadt; allt det, som är ringare, ned
till det ringaste; ja, om det endast vore allt det, som så
ofta för edra ögon ter sig i smuts och trasor — hvilken [-alltförfärande-]
{+alllförfärande+} Attila skulle ni icke blifva i den borgerliga
O ö
verlden, och huru mycket, i sina lägre ordningar och med
alla sina fel och lyten, nödvändigt, högst nyttigt, alltid värdt
att skyddas, skulle icke störtas, för att
lemna de få alldeles
höga qvar i sin högsta makt, men utan ett rike!
Skulle mästare ock kunna tänkas så födde till Gudar,
att de aldrig känt vår naturs irringar, aldrig rönt, huru lätt
det är att misslyckas, och mest lätt, när man som
bäst.
försöker, när man aldrahögst bjuder till; med ett ord, så
födde, att de voro långt öfver menskliga öden — är icke
ändock just allas svaghet, mer eller mindre, vilkoret för
sjelfva deras gudalika makt och ära?
Låt oss derföre icke så utgranska verlden, att vi göra
den öde.
Det som tillhör oss att göra, är just tvärtom, att
glädande lifva, muntra och uppelda allas svaghet till de bästa
försök den mäktar: vi skola snart se i dessa försök mvcket,
som är lifligen vackert, åtskilligt, som är ädelt, något i sin
misslyckning märkvärdigt och kanske stort, och då alla så
uppeldas af alla, skall ändtligen uppstiga denna värdiga
manliga skönhet, som så tyckes reta edert nit:
’»ett upplyst
folks rena och högsta vett», eller, om ni kanske mera är
van vid dessa ord: »vårt fäderneslands Smak och Snille».
Sådan, min herre, är i sin verkan den gudomliga
rättighet, som jag kallar friheten
cif allas bästa vett.
Och om det är ett tyranni, det är, högsta brott, att
drista det minsta emot densamma, så liknar det alldeles
ursinnighet, att i lekande fräckhet drista allt deremot,
liksom kunde en ära finnas i just den högsta vanära att trotsa
alla lagar.
________––*)
*) Här följer en detaljerad kritik af Stockholmspostens sätt att
kriticera 1) Talare, 2) Poeter, 3) Teatern, 4)
Öfversättningar,
5) »Nya och dristiga snillen» (Manderfeldt, förf. till ett arbete
»Om den falska politiken») och
0) Gamle lärde
(Giörwelf).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
