Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta skall jag bevisa om alla de största partier, som
kunna vara i samhällen.
Och för att göra denna fråga så stor och klar som
möjligt, vill jag taga för gifvet, att alla partier, som uppkomma,
hafva rätt.
Men äfven då, påstår jag, att deras blotta natur, att
vara parti, är just det, som fördömmer dem.
Aldra först bör märkas, att endast olikheten aldrig är
nog till att göra ett
parii; fastän man alltid sagt: likheten
föder vänskap och olikheten fiendskap.
Hvilket man ser deraf: 1. att de olikaste landskaper,
språk, lynnen, seder, yrken, åldrar, stånd, grader, icke hindra
en allmän och ofta innerlig förening, som heter rike och
stat:
2. Att de största stridigheter i tankar icke hindra ett
system, som heter lärdom och religion; ja, att de åtskildaste
folkslag kunna träffas i en den närmaste förening, som heter
förbund och mensklighet:
3. Att hela naturens oändliga olikhet, långt ifrån att
söndra allt, danar en harmoni, som gör alltings både
bestånd och skönhet.
Detta är så visst, att
musici lära oss det, som hvar
uppmärksam kan finna, att blotta likheter aldrig kunna göra
en harmoni. Likna är således icke detsamma, som
öfver-ensstämma. Och olikheten är i sin natur lika så oskyldig,
som mångfaldigheten.
Men härutaf följer: att endast den olikhet kan vara
grunden för ett parti, hvilken gör en söndring i samhället, en
brytning i den allmänna föreningen. Hvarvid man ser, att
olikheten är blott en anledning, då allt verkas endast af
deras ifver, hvilka med makt vilja göra sin tanke enväldig,
och derföre ingå en enskild förening, som bryter den
allmänna.
Nu är det klart, att det som är naturligt för ett parti,
är lika naturligt för ett annat. Alla tro sig hafva högst
rätt: alla sträfva till högsta makt. Derföre, som olikheter,
och äfven stora olikheter, äro bland menniskor otaliga; så
måste, genom samma ifver, allt på jorden blifva ett tumult
af partier.
Svenska Parnassen,
JV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
