- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 4. Gustavianska tiden. 2 /
106

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det enda under solen, för hvilket jag önskade göra ett
parti.

Man talar om friheten. Ingen fri, ingen ädel man bör
kasta sig i hopar. Storsinnighet är frihetens äkta lynne.
Allmän förening och enhälligt förstånd, det är frihetens
konstitution. Frihetens heroism består icke uti att störta
några, utan att upprätta alla. Och derför heter
frihets-lärans första dygd: allas trohet emot alla.

Om Qvinnokönets naturliga höghet.

Träldora är förbuden i Sverige.

Ärlig Svensk.

1 Kap.

Af det mest vanliga i verlden är karlarnes stolthet i
hänseende till qvinnor, hvilken stolthet visar sig, när det är
illa, i ett slags vildt, och när det är väl, i ett slags mildt
förakt, sådant som man känner för barn, och för allt det,
hvars svaghet är alltför långt inunder ens höghet.

Detta är så visst, att äfven karlames mest ömma
dyrkan för qvinnorna, till slut icke finnes vara annat än en
konst, en söt list af deras begärelse.

Jag sjelf kände detta milda och smickrande förakt, med
en så alldeles turkisk inbillning, att jag jemförde qvinnorna
med livar och en annan liten vällustig
oeh lysande egendom,
då deremot en man betydde för mig en halfgud, eller, i en
enda tanke, allt sant och stort.

Men det hände en vacker dag, att jag läste i en bok,
hvad jag väl hundrade gånger läst förut, om döttrars
uppfostran, »huru de icke nog tidigt kunna bildas till den
laggranna dygd, som tillhör en qvinna i verlden».

Hvad? tänkte jag, de måste väl först anses som
menniskor, innan de anses som qvinnor?

Och denna enda tanken — att denna skönaste hälften
af förståndiga varelser på jorden äro först menniskor,
dernåst qvinnor, och icke, såsom man alltid ansett dem,
först qvinnor, dernåst menniskor — denna enda tanken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/4/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free