Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möte. Konungen — så berättas det — stod en dag och
betraktade några gamla kopparstick, bland hvilka äfven fans
ett föreställande kejsar Trajanus. Efter att en stund hafva
åskådat detta skall han hafva utropat: »Om jag ändå vore
Trajanus!» Lidner, som befann sig i närheten, framträdde
och framsade följande impromptu:
»Men, store kung! kan du försvara
Den suck, som bröstet från sig ger!
Du önskar ju Trajanus vara:
Men du är Gustaf — det är mer!»
Huru det än må hafva förhållit sig med detta
synbarligen väl arrangerade möte, så mycket är säkert, att konungen,
som ju med varmt intresse omfattade hvarje vitter förmåga
i landet, och till hvars öra säkerligen en eller annan af
Lidners ungdomsförsök framträngt, tog den unge skalden
under sina vingars skugga och understödde honom för att
sätta honom i stånd att vidare utbilda sina poetiska anlag.
Ett ytterligare försök att ställa sig in hos konungen gjorde
Lidner genom att till den ett-årige kronprinsen dedicera
en liten samling fabler, somliga ej utan värde, hvilka han
vid denna tid utgaf, och ur hvilka den nedan aftryckta
dikten Tur
t ur
dufvan är hemtad. Med dessa fabler
presenterade Lidner sig också i sjelfva verket för första gången
för en större publik. Mottagandet blef i det hela ej
ogvn-samt, om ock enstaka kritiska stämmor läto höra sig.
Konungens plan med Lidner var att låta honom
utbilda sig till dramatisk författare, ty dramat var nu en gång
den diktart, som Gustaf framför allt omhuldade. För att
studera den dramatiska konsten, var det meningen att
skalden skulle begifva sig till något tyskt universitet och der
bedrifva humanistiska studier med hufvudsakligt afseende
fästadt på dramatisk författarverksamhet. Valet föll på
Göttingen, och der uppehöll sig Lidner under året 1780.
Naturligtvis var det ej att vänta, att studierna skulle skötas
med någon fart, men å andra sidan kunde de mångfaldiga
intryck, som i detta centrum för Tysklands literära och
vetenskapliga lif trängde sig på den impressionible skalden,
ej undgå att i sinom tid bära frukt, och äfven om Lidner
aldrig blef någon betydande dramatiker, torde nog många
af de poetiska idéer, som senare framträdde i hans be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
