Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som midt i hafvets gap Vesuv och Etna kastar,
Det vrålar, fradgar, slår; nu genom eld och rök
Sitt hufvud böjer opp till än ett vildt försök;
Dess böljor skocka sig, det upp mot molnen ilar,
I djupet rycker dem, och drar en suck, och hvilar.
Är detta då den jord, som stolta kungar bar,
Den menskan, blind och svag, i länder indelt har?
En bäfning, tordönsfull från Asiens sida slungat,
Europa, dig! — Hvad krig på dessa gränser ljungat!
Hvad blod ej strömmat der! — De slagnes hamnar re’n
Till domens lågor dra despoters multna ben.
Och lik en plötslig natt Kaukas i djupet välter.
Som regnmoln Peru bort med sina grufvor smälter.
Förgås, du olycksort! du hem för qval och mord!
Månn’ åskor, haf och pest ej härjat dönna jord?
Ack! skulle menskors blod ock under bergen rinna
Till dödar och till brott, att nya ämnen finna?
Vidt kring Numidiens rymd, åt Ceylons öknar se,
Af domens eld och slag uppfylde, remnade!
Der sluks rhinoceros! Der lejoninnan ryter,
I elefantens blod, vid tigerns sida flyter!
Men, örn! bland molnens svall, ack! fordom stolt och fri,
Hvad? skall med fjärilns stoft din aska bortströdd bli?
Nej! han i blixten far, att i dens sköt försvinna,
Hvars tron han, djerf
oeh stark, så ofta sökt att hinna.
Du ljusets majestät! hur blodig är din blick!
Med hopp om evig glans du öfver Eden gick,
Och nu med jordens klot till evigt mörker hastar! —
Se, hur förtviflad hon bland stjernorna sig kastar,
Dem i sitt sköt förtär, och slukar månen opp,
Och fortfar bäfvande mot kaos med sitt lopp.
Ack! hasta ej, ack! dröj. På menskoslägtets vägnar,
Jag vid ditt intets gräns en lofsång dig tillegnar.
Blott af det ljus, livavs makt och åra
Du
verldarna förkunna fått!
Ej sekler hunnit dig förtära,
Din tron så högt, som ödets stått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
