- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 4. Gustavianska tiden. 2 /
229

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aktadt alla de många och vigtiga bidrag de senaste
årtiondenas historieskrifning lemnat till ett mera
fördomsfritt och mera rättvist bedömmande af Gustaf III
och hans tidehvarf, har dock historien ej ännu sagt sitt
sista ord om honom som konung och menniska, men huru
skiftande än meningarne om honom i andra afseenden
kunna vara, huru än den slutliga domen kommer att ljuda,

i ett stämma alla öfverens; i skildringen af hans förtjenster
om svenska teatern råder ingen meningsskiljaktighet. I
svenska teaterns och den svenska dramatiska literaturens
historia intager Gustaf III med snillets och förtjenstens rätt
en plats, som ingen framtida forskning torde kunna beröfva
honom.

Vid Gustaf III:s tillträde till regeringen fans i
Stockholm blott en teatertrupp, den Slenborgska, sedan den
franska trupp, som hans fader 1753 lät genom Tessin
inkalla, 1770 blifvit afskedad, och denna trupp, som ensam
skulle uppehålla traditionerna från »Den kongl. svenska
skådeplatsen», bestod af aktörer, »tillkomne ömsom från
gäldstugan ömsom ifrån soldathopen, några
perukmakar-drängar och bränn vinsadvokater» och aktriser »hemtade
utur tvättarestugan och ifrån Barkarby». Denna
sammanrafsade hop uppträdde i »kläder lånta ur klädstånd» och
med »musiken flyttad ifrån krogbaler» i de uslaste lokaler
inne i »stadens» gränder inför en publik af *de gemene,
som der råkade sina likar eller för litet penningar fingo
tillfällen att se seder afmålade som liknade deras. Man slogs
der som på en gästgifvaregård, ovett hördes som ibland
mångelskor, grofhet som ifrån de sämsta krogar och
liderlighetens tillhåll.»

»Blef någonsin», fortsätter J. G. Ehrensvärd sin ofta
citerade skildring af svenska teaterns förfall, »i de större
sällskaper fråga yppad att se ett svenskt spektakel, så an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/4/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free