Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som med dem afsågs, nemligen att roa Munkbro- eller
Dramatiska Teaterns publik, under det att några till och
med ända in i våra dagar hafva bibehållit en framstående
plats bland svenska skådebanans mest omtyckta alster. Så
är förhållandet ined den pjes, som egentligen gjort
Envalls-sons namn kändt ännu efter hans död,
nefriligen den här
nedan meddelade lyriska komedien Kronofogdarne eller [-Slållerölet,-]
{+Slåtterölel,+} hvilken under åren 1787—90 gafs 58 gånger
och inalles mer än 300 gånger gått öfver scenen ensamt i
Stockholm. Dess författare hade ock den glädjen att
öfver-lefva dess uppförande för ioo:de gången, då han hugnades
med en »jubelrecett, en teatralisk högtid dittills i Sverige
alldeles ohörd». Ehuru idéen till denna i likhet med
nästan alla
Envällssons dramatiska alster är hemtad
frän fransk
förebild, från Piis och Barrés
Lcs deux baillis ou les
ven-dangeurs, har den dock under hans konstförfarna händer
erhållit en äkta svensk nationell prägel, som förklarar dess
stora framgång. Träffande säger också Ljunggren: »Med
sina glada sånger och dansar, sina lyckligt uppsnappade
drag ur folklifvet, sitt skämt, sin enkla kärlekshistoria och
sina upptåg med de gamla förälskade kronofogdarne, sin
ofta så slående styrka i uttrycket är denna lika roliga som
täcka komedi ännu i dag en svenska scenens tillhörighet.»
Utom
Kronofogdarne räknas
Coliti och Babet, som bland
annat utmärkes af de deri inlagda svenska folklekarne, samt
Sorgen för glädjen går eller Skolmästaren och mor Bobi till [-Envällssons-]
{+Envallssons+} bästa arbeten. Mindre lyckad är han, när han
i sina stycken inlägger en tendentiös afsigt som i Nya
sekten, der han rigtar en väl grof satir mot några religiösa
svärmare, som vid denna tid (1782) oroade myndigheterna.
Minst lyckad är han i sina få all vai liga stycken t. ex. i sin
enda dram Gustaf Ericsson i Dalarne, med hvilken pjes
Munkbroteatern invigdes den 29 okt. 1784.
Om man också med rätta kan förevita Envallsson en
viss svaghet i komposition och motivering, så försonar han
dessa fel genom sin förundransvärdt lediga versbildning och
sin fyndighet i att lämpa orden efter tidens mest populära
musik. En ledig dialog och lyckligt anbragta komiska
situationer förlänade
1 förening med den qvickhet, som
genomgår det hela, hans arbeten ett behag, som förvärfvade dem
en välförtjent popularitet, hvilken ej minskades af hans vana
att i sina teaterstycken inlägga scener ur svenska folklifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
