Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tredje af den gustavianska periodens
lustspelsför-fattare, af hvilka arbeten här upptagits, Olof
Kexil, var i
likhet med Hallman och Envallsson prestson. Född den
28 nov. 1748 i Kalmar, der fadern då var
domkyrko-adjunkt, sändes han 1761 till Upsala universitet, hvilket
han lemnade 1768, då han inskrefs som auskultant i
kommerskollegiet, men i likhet med de begge ofvannämnda
skalderna ej någon vän af ett regelbundet arbete i ett
em-betsverk vann han ej någon befordran på denna bana.
Den håg för vitterhetens nöjen, som redan under
studenttiden kommit honom att deltaga i stiftandet af det i vår
literaturhistoria välbekanta vittra sällskapet »x\pollini Sacra»,
förde honom snart in på den literära banan, ehuru hans
första steg ledde honom in på ett fält, för hvilkets
bearbetande han ej ägde tillräckliga förutsättningar, nemligen det
politiska skriftställeriets. Hans försök kröntes ej heller med
framgång, och ehuru han sannolikt hade mycken ringa,
stundom alls ingen del i författarskapet af de ströskrifter, som
utkommo under hans namn och ansvar, var det han, som
blef offret för det åtal, som blef en följd af deras innehåll.
Upprepade pliktfällningar och ekonomiska förluster för
öf-rigt tvingade honom slutligen att vintern 1770—71 rymma
från Sverige. Vid sin återkomst 1773 lyckades han vinna
den musikaliske och teaterälskande Patrik Alströmers
bevågenhet, hvilken förskaffade honom platsen som sekreterare
vid den nybildade kgl. teatern. I denna egenskap började
han 1779 utgifva Kongl. svenska iheaterns almanack, hvilken
sedan utkom oafbrutet under åren 1781 — 89. Hans
verksamhet vid teatern lockade honom ej långt efter
hemkomsten att försöka sig på dramatiskt författarskap. På
Humle-gårdsteatern uppfördes nemligen 1776 det af honom
författade lustspelet Sterbhuskämmer er ar en
Mulpus eller
Caffe-huset i Stora Kyrko-brinken, hvilkets framgång tydligt visade
honom den väg, han borde gå, och ådagalade hans stora
förmåga för detta slags författarskap. Det oaktadt dröjde
det tolf år, innan han åter beträdde detta fält. Under
åren 1776 — 88 sysslade han med utgifvande af samlingar
af smärre berättelser, anekdoter o. d. hållna i mycket fri
ton, hvilket ock ådrog de 1776—77 utgifna Mina
lidsför-drif på gällslufvan åtal med dess följder, böter och
indragning af hela upplagan. En ny utgafs 1798. Likartade
men ej fullt så fria äro hans 1778 utgifna Nya småsaker
Svenska Parnassen. IV. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
