Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej hon är der förr än någon ann;
Och uti ungdomens dansar
Ser man med blomster och kransar
Huru de hoppa, hon och han.
Lovisa.
Re n i våra späda dagar
Vänskap oss ett nöje var,
Och mitt hjerta hemligt klagar,
När jag ej hans sällskap har. —
Menlöshet oss sammanlockat,
Oskulden var vårt beskydd;
Med de blommor, som han plockat,
Till mitt nöje jag blef prydd.
Och jag (om jag dristar säga)
Blott med honom lycklig är:
Båda två vi alltid äga
Blott ett hjerta, ett begär :,:
Polycarpus.
Ah, fy, fy! mitt vackra barn!
Hon sådant tal kan föra?
Det är ju skam att höra,
Hur den der usla karln
Er snärjt i sina garn. —
Hör, Ambrosius: er jag beder
Att få tala här med eder;
Jag med några ord skall vara kort. . .
Ambrosius.
Hör barn: ni kunnen nu gå bort —
(till Lovisa) (till Vilhelm)
Du in . . . Och du går hvart du vill,
Ja, du! Du kan gå hvart du vill —
Polycarpus.
Och se n, när tider blir man er kan säga till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
