- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 4. Gustavianska tiden. 2 /
398

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nyromantiska skolan och dess främsta författare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stycket, Wallmarks metamorfos, är ett groft, opassande och
näppeligen särdeles qvickt skämt. Men å andra sidan
måste man medgifva, att skolan heller ej skonade sig sjelf,
ty ganska många satiriska, om än mera godmodiga,
skildringar af dess egna medlemmar och anhängare förekomma
i arbetet. Begynnelsen af andra sången, der fosforisterna
äro församlade till dryckeslag, erbjuder ett lyckadt prof
på en dylik sjelfparodi. Tyvärr medgifver ej utrymmet dess
återgifvande. Sjelf berömde sig Nya skolan högeligen af
arbetet, och samtiden skrattade åt detta, men fä voro väl
de utom fosforist-kretsen stående, som i det stora hela läste
det utan ogillande.

Med denna dikt kan man säga, att den literära fejden
mellan skolorna var afslutad. På invektivernas område
kunde man svårligen forskrida längre, och åt de ideal, som
skolan hyllat och sökt bereda framgång, hade den, på samma
gång den sjelf kommit till större klarhet i sina åsigter,
äfven vunnit anhängare rundt om i landet, och detta i sådan
mängd, att man icke utan skäl kan påstå, att fosforismens
sak afgått med segern. —

Med Thorild började, såsom vi det föregående sett,
oppositionen mot den akademiska smaken. Han angrep
ytligheten i den franska filosofien, stelheten och torrheten
hos de franska smakmönstren, enformigheten i äfven de
främste gustavianska författarnes poetiska stil och ännu
mera onaturen i hela deras uppfattningssätt, på samma gång
han påpekade det goda och mönstergiltiga i andra nationers
literatur. Då Thorild uppträdde, förstodo honom få, och
ännu färre ville förstå honom; tiden var ännu icke mogen
för reformer i den rigtning, han förordade, och han var,
med all sin entusiasm, alltför oklar och deijemte alltför
klumpig i sina polemiska vändningar. Han mera retade än
upplyste. Men hans utsäde föll i god jord. Då den nya
skolan uppträdde, började den der han slutat, upptagande
hans idéer och erkännande honom såsom sin mästare och
andlige fader. Om ock ett yngre slägte af författare vuxit
upp hos de olika nationerna, och de nya kämpame delvis
trodde på andra gudar än dem Thorild dyrkat, var i
Sverige stridsfrågan i det stora hela väsentligen densamma, och
de nya opponenterna kunde strida med så mycket mera
utsigt till framgång, som bland de lysande representanter
för den gustavianska smaken, med hvilka Thorild haft att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/4/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free