Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Expeditionens uppkomst, plan och utrustning — Afresa från Götheborg — Färd längs norska kusten — Besök i Aalesund och Tromsö — Afresa från Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sanningen likmätigt måste vi dock tillstå, att stunder funnos, då
lifvet ombord ej saknade en viss allvarlig, ja t. o. m. melankolisk
anstrykning. Visserligen hade vi ej sällan att glädja oss åt klar himmel
och lugna vindar, men till ombyte bestods också ofta tunga moln och
oroliga vågor. Och härvid gjorde vi den iakttagelsen, att vår kära Sofia
hörde till det lättfotade slaget, som vid minsta stötar i Aeoli basun på
Xordsjöns ganska ojemna golf böljade en slingrande och rullande dans,
hvilken föga harmonierade med åtskilliga af hennes gästers beqvämlighet
och matlust. Polartrakterna envisades hela tiden att sända oss helsningar
i friska nordliga vindar, och stundom blefvo dessa så eftertryckliga, att
iEgirs hvitpudrade döttrar funno sig befogade att hoppa upp på vårt
däck för att lekfullt tumla omkring med allt, som de kunde sätta i
rörelse. Sanningen att säga, var detta dock ej mycket, tv allt godset var
väl fastsurradt och de flesta af herrar naturforskare intogo med en hastigt
påkommen böjelse for tvstnad och tillbakadragenhet ”en horizontal
ställning” i sina hvtter, beundrande andras friska aptit och reflekterande öfver
doktorns patenterade engelska chloroform-pillers oförmåga att häfva
sjösjukans lindrigaste svmtomer i deras alla första stadium — ty längre gick
det ju aldrig?
Då man emellertid ombord i allmänhet ej gerna inlät sig i längre
samspråk om detta ämne, så torde det vara olämpligt att här göra sig
skyldig till motsatsen. Blott det vilja vi tillägga, att under sådana
förhållanden t. o. m. blotta åsynen af land egdc en viss upplifvande
inverkan. Men också voro de partier af norska kusten, som vi då och då
fingo skåda, af sådan beskaffenhet, att de, äfven utan att ega det behag,
som nyheten eller sjösjukan kunde skänka dem, kunde ådraga sig en
väl-ibrtjent uppmärksamhet. Härtill kom, att kustpartiernas skönhet eller
rättare imposanta storhet framstod i jemnt cresccndo, ju längre upp vi
kommo. Lindesna^s öfverträffades ej obetydligt af klippöarnc och fjällen
kring Sognefjordens mynning, men dessa fördunklades i sin tur af de
taggiga och snöfläckiga fjällkammar, som visade sig längs hela inloppet
till Aalesund och kring denna stad. Och sedan kommo Nordlandens
väldiga kustfjäll med sina storartade glacierer och fantastiskt formade
klippöar, för att i sin tur besegras af Lofuddens taggiga klippor, — dessa
’tänder af en gigantisk haj” (såsom L. v. Bucli benämner denna ögrupp),
hvars högsta spetsar blott stundtals framtittade öfver eller mellan
afund-sjuka molnmassor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
