Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Öfverfart till Beeren Eiland — Haakjæringfiske — Uppehåll på Beeren Eiland — Öns utseende och naturalster — Äldre öfvervintringar. — Norske skepparen Tobiesens uppehåll derstädes vintern 1865—66 — Fynd och iakttagelser — Färd till Spetsbergen — Första drifisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit alldeles redlöst, fördes af Golfströmmen mot norden och drefs
slutligen i land straxt vester om Sydhamnen i en liten bugt, som derfore
plägar benämnas Jaegtviken, hvarest efter några dagar vraket af en storm
slogs i spillror. En del af lasten jemte proviant hade dock förut blifvit
bergad. I den förfallna, trånga och unkna stugan vid Sydhamnen
er-höllo de skeppsbrutne tak öfver hufvudet och lyckades samtliga att
bevara lif och helsa, tilldess de af en norsk skeppare, som händelsevis
följande sommar landade vid ön, upptogos och hemfördes. Många
försakelser och mödor hade de naturligtvis att under denna tid utstå, och
framför allt kännbar var saknaden af skjutgevär, hvarigenom de ej
blott beröfvades tillgång på färskt kött, utan äfven isbjömarne gjordes så
dristiga och påflugna, att de klättrade upp på stugans tak och genom
skorstenen, liksom genom en kikare, kastade blickar, vittnande om deras
åstundan att göra en närmare bekantskap med de i hyddan befintliga,
förskrämda arrestanterna.
Att åtskilliga frivilliga öfvervintringar här förekommit, bevisas redan
af de stugor, som blifvit uppförda och af hvilka för närvarande finnas i
behåll Tobiesens beqväma och solida, år 18(55 vid Nordhamnen
uppförda och den äldre på samma ställe befintliga norska, äfvensom den
trånga och nu mycket bristfälliga kojan vid Sydhamnen. Vid de
förmodligen tvenne ryska etablissementema, hvaraf ett var beläget något
öster om Engelska elfven, märker man nu blott tomt-platsema och
åtskilliga grafvar *). Naturligtvis är det äfven här ”auri sacra fames”, som
förmått menniskor att välja en så föga inbjudande vinterbostad.
Ar 1596 utsände Amsterdam en upptäckts-expedition mot norden,
bestående af tvenne fartyg med den bekanta, följande år på Novaja Semlja
aflidne W. Barenz såsom befålhafvare på det ena och J. Com. Rijp på
det andra. Den 8 Juni skådades Beeren Eilands bergstoppar och den 10
trampades för första gången dess mark af menniskofot. En stor björn,
som efter tvenne timmars kamp dödades, gaf anledning till det ännu
vanliga namnet. Färden stvrdes derefter mot norden, hvarunder Spetsbergen
upptäcktes och måhända till och med kringseglades, men på återresan
skedde ej någon landstigning härstädes.
*) Äfven annorstädes i*\ ön anträffas widane. På höjderna kring Sydhamnen
förefinnas t. ex. åtskilliga stensätt ni ngar, i hvilka offer för dessa trakters mordengel.
skörbjuggen, hvila, och Engelska elfven har sitt namn efter en derstädes begrafven
engelsman, hvilkent» sista hvilorum utmärkes af en vid grafhögen upprest
mahognypåle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
