Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ett Spetsbergs-landskap — Olika bergformer — Inlandsisen och glacierer — Hafsströmmar — Spetsbergens klimat, vegetation och djurverld — Fångstmän och turister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pade vagga omkring i de kalla vågorna. Visserligen är farvattnet kring
Spetsbergs-kustema långt ifrån så isfritt som det, hvilket sköljer
Finmarkens stränder, men säkert är dock, att vissa delar af de förra en lång
tid på året nästan alldeles sakna spår af is.
Vi hafva redan förut nämnt några ord om den storartade
värmeledning genom upphettadt vatten, som från uppvärmnings-kitteln,
Mexikanska viken, stryker fram genom oceanen och gifver det nordliga Norge
en temperatur, som måste förefalla oväntad, då på andra sidan Atlanten
länderna på samma breddgrad endast äro is- och snöfylda ödemarker.
En gren af denna varm vattens-ström fortsätter vägen mot norden och
stryker, fastän nu högst betydligt afsvalnad, längs hela vestra och en del .
af norra Spetsbergens kust, åstadkommande äfven här till en viss grad
samma verkningar som vid Norges. Redan tidigt på våren äro nämnda
stränder isfria, och under hela sommaren kan man, såvida ej is möter
kring Beeren Eiland, segla ända till Spetsbergens nordvestligaste udde
utan att i hafvet upptäcka spår af is, möjligen med undantag af ett eller
annat block, som mera nyligen nedstörtat från någon glacier. Sträckte
sig Golfströmmens inflytande till Spetsbergens alla stränder, så skulle
säkerligen likartadt förhållande ega rum rundt omkring hela ögruppen och
en seglats i dessa farvatten sommartiden ej erbjuda ringaste svårighet.
Men i dessa trakter har, såsom likaledes förr blifvit nämndt,
Golfströmmen i den Sibiriska polarströmmen påträffat en motståndare, som
sätter en gräns för längre framträngande. Denna drifver ej blott
frys-kallt vatten, utan äfven så väldiga massor af is mot östra
Spetsbergs-kustema, att dessa under de allra flesta år både vinter och sommar äro
alldeles otillgängliga och derföre ännu högst ofullständigt kända. Mot
vintem, då genom luftens aftagande värme Golfströmmens vatten
hastigare afkyles och den Sibiriska derigenom får ett mindre motstånd att
öfvervinna, ej blott utvidgar denna på norra kusten sitt kyliga herravälde,
utan detsamma eger äfven rum i de sydostliga och sydligaste delame,
och härvid inträffar, att då Sibiriska strömmens ismassor passerat Sydkap,
föras de, förstärkta af de ur vestkustens fjordar utkommande
glacier-styckena, af Golfströmmen mot norden. Härigenom förklaras åtskilliga
företeelser, som vid första påseendet förefalla något besynnerliga, såsom
t. ex. att Ivobbebay och andra hamnar på hufvudöns nordvestligaste höm
vida längre på hösten äro tillgängliga än de sydligare, att man
höste-tiden på förd från norra Spetsbergen kan segla i öppet vatten i nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
