Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ett Spetsbergs-landskap — Olika bergformer — Inlandsisen och glacierer — Hafsströmmar — Spetsbergens klimat, vegetation och djurverld — Fångstmän och turister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligare trakter, men i sydligare (t. ex. kring Syd kap och Beeren Eiland
etc.) anträffa väldiga drifisfält, att en stor del af den drifved *), som
pä vestkusten anträffas, är lärkträd sstammar, som af de stora sibiriska
floderna förts ut i hafvet o. s. v.
Under sådana omständigheter är det naturligt, att, oafsedd den
skiljaktighet, som ett större eller mindre afstånd från polen kan framkalla,
klimatet bör vara ganska olika på olika trakter af Spetsbergen, äfvensom att
man i detta afseende ej så mycket har att fasta sig vid ett mer eller mindre
nordligt läge, som huruvida Golfströmmen når stranden eller icke, samt
huru lång tid af året detta eger rum. Beklagligtvis äro våra kunskaper
om klimatförhållandena här uppe alltför fragmentariska för att kunna
lemna en helgjuten bild, och isynnerhet finnes rörande vintermånaderna
en lucka, som det vore af synnerligt intresse att fä fylld. Då man skall
besvara den fråga, som under åtskilliga variationer nästan konstant utgör
themat för den ouvertyr, hvarmed samtal om Sofias fard inledas,
nemligen den: ”der var väl rysligt kallt?” eller: ”ni frös väl förfärligt
der-uppe?”, så kan man visserligen förklara, att man ej behöfver synnerligen
lida af köld, om man kläder sig efter omständigheterna, d. v. s. dugtigt
— och detta försummade åtminstone ej vi —; men allmängiltiga siffror
kunna ej angifvas. Naturligtvis är dessutom här, liksom — eller kanske
mer än — på andra ställen väderleken högst olika under olika år, hvarpå
vi genast kunna finna ett bevis i skiljaktiga isförhållanden det ena året
mot det andra##). Så t. ex. seglade 1864 års expedition nästan hela
sommaren fram och tillbaka i Storfjorden, under det att 1868 denna be- ’
tydande hafsvik nästan hela året förblef isbelagd — mångfaldiga dylika
exempel att förtiga.
*) Hufvudmassan af den mängd drifved, som finnes jiå stränderna, torde leda sitt
ursprung från fartyg, som på oceanen eller vid Norges kuster förolyckats. I
populära arbeten finnes ofta uppgifvet, att stammar af förstörda palmlunder vid
Orinocos och Amazonflodens stränder utgöra en hufvudbeständsdel af drifveden
vid Spetsbergs-kustema, och att sålunda dessa tropiska zonens alster på de ödsliga
Ishafs-stränderna bevarat lifvet pa mången olycklig skeppsbruten. Allt detta,
jemte de derj)å grundade poetiska eller hjertnupna reflexionerna, lider blott af ett
enda litet fel, nemligen att det saknar hvarje spår af sanning till grundval, ty
hittills torde näppeligen ett enda, aldrig så litet fragment af palmstammar blifvit
funnet på Spetsbergen.
**) På tal härom kunna vi ej underlåta att göra en liten anmärkning. Mången har
uttryckt sin förvåning, att 1868 var ett så ogynsamt is-år på Spetsbergen, under
det man i Sverige och hela Europa för öfrigt hade en sommar, nästan
outhärde-lig genom sin värme. Hade det varit ett bättre is-år i polartrakterna, d. v. s.
hade ismassorna der ej blifvit qvarliggande, utan af hafsströmmarne förda mot
söder, hade säkerligen värmen i sydligare trakter ej blifvit så tryckande — och
vårt fartyg kommit ännu något närmare polen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
