Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ett Spetsbergs-landskap — Olika bergformer — Inlandsisen och glacierer — Hafsströmmar — Spetsbergens klimat, vegetation och djurverld — Fångstmän och turister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att emellertid ej helt och hållet försumma försöket att gifva
något begrepp om värmet och kölden härstädes, må några siffror finna
plats, och dessa få sedan tala för sig sjelfva. Så t. ex. angifver Scoresby,
att under Maj (vår almanachs ”blomstermånad”) thermometem endast H
gånger steg öfver fryspunkten och aldrig högre än till 1°,1, och enligt
Martins går medeltemperaturen endast under Juli och Augusti öfver
fryspunkten (+ 2°,8 och + 1°,4). Ar 18H8 var det vanliga gradtalet under
den tid af sommaren, som vi der vistades (Augusti och första tredjedelen
af September), + 2° å + 3°, ett par gånger uppgående ända till + 7° i
skuggan och omkring + 20° i solen, men äfven vid flera tillfallen
sjunkande några grader under fryspunkten. Det högsta gradtal, som oss
veterligen här observerats, var d. 15 Juli 18(J1, då thermometem visade
■f 16° i skuggan och + 28° i solen.
Detta beträffande sommaren. H vad äter vintem angår, eger man knappt
några fullt tillförlitliga uppgifter, om vi undantaga de observationer, som
å Sofia gjordes under vintems första böljan, d. v. s. i slutet af September
och början af Oktober. Häraf visar det sig, att redan i slutet af Sept.
vanliga temperaturen på Spetsbergen var — 3° ä — 5°, samt att man i
böljan af Oktober hade ända till 9 graders köld. Ute till hafs bland
drifisen var kölden alltid några grader strängare och uppgick de första
dagarne af Oktober ända till något öfver —13°. — Uppgifterna om
mid-vinterns temperatur-förhållanden *) äro mycket olika, troligen beroende
på olika vintrars större eller mindre stränghet. Så t. ex. påstå
engelsmän, som blifvit tvungna till öfvervintring, att till Januari kölden var
dräglig, men då blef så sträng, att ”det blef blåsor på huden, som om
de blifvit brända med eld”, under det att tvärtom öfvcrvintrandc ryssar
försäkrat, att ”kölden här ej är sa förskräcklig, som den årligen blir i
Petersburg”.
Dock nog med siffror! Såsom obestridligt resultat af de ofvan
anförda torde kunna antagas, att äfven under sommarmånaderna
temperaturen i allmänhet ej är så hög, som under senhösten i mellersta Sverige,
och öfriga väderleks-företeelser öfverensstämma härmed. Sålunda kan
man ej under någon månad på året vara säker att ej öfverraskas af snö
eller snöslask, och då deftill sällar sig bitande blåst eller storm, så är
likheten med On kulen höstdag ganska slående. Sommarens förnämsta
*) Dowe anger, osh obekant på hvilken grund, att årets medel tem perat ur för södra
Spetsbergen är —7°,5 och för norra —10 .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
