- Project Runeberg -  Svenska Polarexpeditionen år 1868 med kronoångfartyget Sofia /
56

(1869) [MARC] Author: Teodor Magnus Fries, Carl Ludvig Hippolyt Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ett Spetsbergs-landskap — Olika bergformer — Inlandsisen och glacierer — Hafsströmmar — Spetsbergens klimat, vegetation och djurverld — Fångstmän och turister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

käppen; och ur officiela dokumenter skulle vi kunna bestyrka på detta
sätt lyckligt botade patienters tacksamma erkännande af såväl läkemedlets
goda verkan, som läkarens oförtrutna nit och bepröfvade skicklighet i
detsammas användande.

Till hvad ofvan blifvit yttradt, såsom kunnande gifva ett ungefärligt
begrepp om väderleks-förhållandena härstädes, vilja vi blott göra ett par
små tillägg. Dessa äro, att åska ej är hörd på Spetsbergen, att regn
(om ej snöblandadt) är långt sällsyntare under sommarmånaderna än snö,
samt att redan tidigt på hösten och sedan hela vintern norrsken äro
vanliga ej blott nattetid, utan äfven stundom på dagen, samt att de ej sällan
visa sig på södra delen af himmelen.

Kasta vi derefter en blick på den växtverld, som här nedslagit sig,
så kan man naturligtvis ej vänta densamma synnerligen artrik eller yppig.
Emellertid kan det ej undgå att väcka förvåning, att den i dessa
afseen-den är så framstående, som den verkligen är. Den öfverträffar
åtminstone ej obetydligt de vanliga föreställningarna, hvilka ej äro synnerligen
högstämda; vi hafva till och med påträffat personer, som haft så litet
sanguiniska förhoppningar på naturens alstringskraft i dessa nejder, att
de på fullt allvar framkommit med den frågan: ”finnes det någon enda
blomma på Spetsbergen?”

Naturligt är, att sådant måste förhållandet vara med största delen af
landet, alldenstund denna täckcs af snö och is. Afven här har dock
växtriket en förpost framskjuten mot dödens rike, om ock denna utgöres
af en af dess lägsta, enklast organiserade alster. Flerestädes, isynnerhet
nedanför fogclberg, visar sig på snön en rödlätt anstrykning, hvilken vid
närmare, mikroskopisk undersökning befinncs förorsakad af milliontals små
röda kulor, hvardera bildande en individ af en liten alg-art (Protococctis
nivalis), som gifvit upphof till det i arktiska resebcskrifningar vanliga
talet om ”röd snö”.

Vända vi oss deremot till de lågland, som vid hafsstriindema
utbreda sig nedanför fjällen, samt till dessa sistnämndas lägre sluttningar,
visar sig förhållandet helt annat. Ilär är nemligen den egentliga
mötesplatsen for de högre, blombärande växterna. Må man dock ej här vänta
sig hvarken några träd och buskar, ej heller blomstersmyckade
gräsmattor! Den tid är längesedan förbi, då detta här var förhållandet, och
endast små, risiga krymplingar, af hvilka vårt välbekanta, här mycket
sällsynta kråkris torde vara det största, kunna vi betrakta såsom ett na-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svpolexp68/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free