Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ankomst till Green Harbour — Exkursioner. — Hvitfiskfångare — Forna besök och öfvervintringar — Jagtäfventyr — Sammanträffande med engelsmän — Adventbay — Lax — Renar och renjagt — Båtfärd till Nordfjorden — Kolbay — Gåsjagt — Färd kring Prins Charles Foreland — Djuplodningar — Stormfogeln — Båtfärd genom Forelands sund — Kingsbay — Glacierer — Stenkol — Till Kobbebay och Smeerenberg — Post från Sverige — Smeerenberg förr och nu — ”En vinter på Spetsbergen”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter några timmars förbidan sågo vi den väntade bäten nalkas,
tungt lastad och prydd med en mängd uppstickande renhorn. Snart voro
kamraterna ombord, der deras förtjusning Öfver den angenäma farden gaf
sig luft i en temligen oordnad blandning af berättelser, utrop, frågor och
skratt. Ur allt detta trodde vi oss kunna framleta ungefär följande:
På aftonen d. 6 Aug. afseglade båtpartiet från Adventbay och
anlände redan samma dag mot midnatt till Cap Thordsen. I grannskapet
af denna udde uppehöllo de sig sedan under renjagt och naturhistoriska
undersökningar till d. 8. Ett ypperligt fält för geologiska iakttagelser
finnes nemligen härstädes, i det att såväl det öfver 1000 fot höga
Saurie-berget som de branta stränderna af en under försommaren temligen
vattenrik elf erbjuda forskaren genomskärningar af jord- och berglagren, hvilka
äro särdeles upplysande med afseende på de geologiska förändringar, som
polartrakterna varit underkastade.
Nederst i dalen anträffas en i dessa nejder ganska ovanlig
företeelse, nemligen en alluvial-bildning, bestående af ända till 6 alnar djupa
torfmossar. Ehuruväl afsatt under en relativt nyare tid, d. v. s. sedan
genom klimatets förändring barr- och löfskogar här ej längre kunde
trif-vas, och till följe deraf innehållande lemningar af blott mera nordliga
växter, häntyda dock dessa torfmossar och dem åtföljande jordlager på
ett klimat, då isen ännu ej vunnit samma, nästan oinskränkta välde på
Spetsbergen som i våra dagar. Ur de sandlager, hvarpå denna torf
hvilar, har nemligen elfven framsköljt åtskilliga stora och kraftigt bildade
snäckskal af arter (Myt ilus edulis, Cyprina islandica), hvilka nu ej lefva
vid Spetsbergens stränder, men väl påträffas i det nordliga Norge.
Att åt dessa förhållanden behörig uppmärksamhet, sä mycket tiden
medgaf, egnades, är naturligt, men derföre fick man ej försumma de
härvarande bergen. Dessa tillhöra nemligen den för sin rikedom på flera
slags krokodilartade djur märkvärdiga Trias-formationen, och att äfven i
dessa hyperboreiska nejder dylika ej i forna tider saknats, derom vittna
de fynd af åtskilliga förstenade skelettdelar, som just vid Saurieberget
1864 gjordes. Man kan ej förhindra, att häpnadsväckande tankar uppstå,
då man besinnar, att dessa stenar otvetydigt tala derom, att Spetsbergen
fordom egt ett rent tropiskt klimat och naturligtvis en deremot svarande
djur- och växtverld. Men — skall man räkna den sedan dess förflutna
tiden i tusental eller millioner af år?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
