- Project Runeberg -  Svenska Polarexpeditionen år 1868 med kronoångfartyget Sofia /
114

(1869) [MARC] Author: Teodor Magnus Fries, Carl Ludvig Hippolyt Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Sofias första färd längs isgränsen vesterut — Djuplodningar — Lifvet ombord — Försök att nå Sjuöarne och Brandewijnebay — Liefdebay — Båtfärd — Naturen i Liefdebay — Sofia afhemtar de i Kobbebay qvarvarande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det vore gagnlöst att här angifva Sofias alla vexlande kurser bland
isen; den vidfogade kartan ger bättre än en beskrifning kännedom om
vår fård. Vare det nog sagdt, att den vestligaste punkt vi nådde var
1° 15’ ostlig longitud och den nordligaste (denna gång) 81° 9’. Vädret var
under färden i allmänhet godt, men ej ofta klart; då solen någon gång
visade sig och strålade öfver ismassorna, var det ett öfver all beskrifning
praktfullt skådespel. Temperaturen höll sig omkring —1° a —6°; ibland
täcktes vattnet af en tunn nybildad isskålla och riggen smyckade sig
med fransar af* rimfrost. Af synnerligt intresse voro iakttagelserna af
vattnets temperatur; denna vexlade, allt efter som vi kommo i eller ur
Golfströmmens förgreningar, mellan +4° och —1,4° och öfvergången var
ofta ganska plötslig.

Om nu beskrifningen af sjelfva färden erbjuder föga omvexling,
torde dock en liten skildring af våra sysselsättningar ombord ej sakna
intresse. Och i första rummet måste vi omtala djuplodningarna, hvilka i
allmänhet verkstäldes två gånger om dagen på djup vexlande mellan 390
och 2200 famnar. Härvid tillgick så, att fartyget med isankare förtöjdes
vid något större isfält och någon af de ombord befintliga redan beskrifna
apparaterna (Bulldogs eller Brookc’s), stundom med en vidfästad
bathy-meter *), nedsänktes. Sedan lina efter lina lupit ut öfver relingen, och
den minskade frestningen slutligen visade, att apparaten hunnit bottnen
och der i det dunkla djupet bland undrande krustaceer och sjöstjemor
gripit sitt tag, börjades upphalningen, om hvilken ledsamma förrättning
fartygets maskin drog försorg. Den dyrbara produkt, som af apparaten
bragts i ljuset och som för profana ögon i betänklig grad liknade vanlig
gytja, utskrapades omsorgsfullt och öfverlemnades i zoologernas händer.
Sedan den blifvit under vatten skakad i ett såll, framträdde ur det leriga
höljet den ena underligt danade djurformen efter den andra. Till och
med de oinvigde blefvo mer och mer intresserade af den verld af
krypande och simmande varelser, som rörde sig i glasbaljorna. Det rikaste
djurlifvet eller åtminstone de flesta nva formerna (krustaceer o. a.)
anträffades på 900 famnars djup, men äfven pä de största djupen saknades
ej en ganska rik djurverld.

*) Bathymetern är ett instrument, afsedt att angifva det djup, som hunnits. Den
mäter egentligen det tryck, som den ofvanför befintliga vattenpelaren utöfvar och
som naturligtvis är proportionelt mot djupet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svpolexp68/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free